188 gått att granska, somskedde med hjälp av arreststraff. Ett stickprov ur den faktiska rättstillämpningen omedelbart efter de nya fångförteckningsbestämmelsernas tillkomst (andra halvåret 1840) visar att arreststraffen använts vid cirka 60 ®/o av de bestraffningar som ålades underofficerare och manskap, övriga påföljder utgick i form av prygel och fängelse på vatten och bröd.^° Ingen kunde rimligen 1839 veta att nytt tjänstgöringsreglemente och ny krigslagstiftning skulle låta vänta på sig i nitton respektive tjugonio år. Under tiden behölls fångförteckningsbestämmelserna oförändrade för militärväsendets del. Samtidigt hann arreststraff bli praktiskt taget enda brukad påföljd i disciplinmål, vilket heller inte varit möjligt att förutse 1839. Från och med 1840 infordrades emellertid summariska rapporter till försvarsdepartementens kommandoexpeditioner angående den extrajudiciella bestraffningsrättens handhavande. Dessa rapporter gav i och för sig inga närmare detaljer om de enskilda bestraffningsfallen. Med intill visshet gränsande sannolikhet har varken krigsfiskalen eller någon annan kontrollerande myndighet med anknytning till domstolsväsendet tagit del av dessa rapporter.®^ Endast mycket sparsamma och sovrade delar av det militära rättsvårdsmaterialet kom därför efter 1868 under krigsfiskalens granskning. Krigsfiskalsämbetets avtagande betydelse som militärrättsllgt kontrollorgan påskyndades av 1839 års fångförteckningsförordning, alla goda föresatser till trots. Sammanfattning Vid 1800-talets mitt moderniserades flera kontinentala militärstraffrätter. Liksom vid seklets början torde influenserna ha varit störst från den preussiska militärrätten och särskilt dess rikt differentierade påföljdssystem. Från receptionssynpunkt utgjorde de preussiska disciplinstraffen den del av lagstiftningen som lättast kunde upptas även i svensk rätt. Institutet Ehrengericht —hedersdomstol —gav rättighet åt officerskår att övervaka och korrigera varje kårmedlems livsföring samt i förekommande fall utesluta felande ur kåren. Genom ehrengerichtsförfarandet Infördes i realiteten en särskild rättsordning vid sidan av den legala. 1810-, 20- och 30-talen var en intensiv lagstiftningsperiod i svensk historia. Genom Lagkommitténs och Gamla lagberedningens arbete framkom ett lagverk som sammantaget var ämnat att omvandla den svenska civil-, straff- och processrätten. För denna undersöknings vidkommande inskränLantförsvarsdepartementets kommandoexp., ink. handl., straffrapporter 1840, KrA. Lantförsvarsdepartementets kommandoexp., ink. handl., straffrapporter, KrA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=