187 arkiven sedan auditörerna gjort anmälan till Krigshovrätten om protokollens avlämnande."*^ Den nya krigslagstiftningen kom därför att sakna regler om renovation, vilket ledde till det militära renovationsinstitutets avskaffande. I den mån krigsrätternas utslag inte överklagades eller fullföljdes till Krigshovrätten, kom den judiciella delen av den militära rättskipningen att fortsättningsvis ligga utom krigsfiskalens regelbundna tillsyn. Till riksdagen 1828/30 framhöll justitieombudsmannen C. Törneblad i sin ämbetsberättelse att 1788 års fångförteckningsbestämmelser var föråldrade och inte tillämpliga på alla fall av frihetsberövande. Detta föranledde ständerna att i underdånig skrivelse yrka på effektivare fångförteckningsregler. Ständerna önskade generell rapportering av alla fångar oavsett häkte, omständ ghet och skäl till frihetsberövandet. Vid skrivelsens föredragning i statsrådet uttalade sig även Kungl. Maj:t för anslutning till en princip, som gav förteckningsförfarandet största möjliga effektivitet. Fångrapporteringen skulle helst omfatta även sådana personer som berövats friheten i administrativ ordning för polisförseelser. Efter dessa riktlinjer utarbetade revisionssekreteraren N. S. von Koch förslag till nya fångförteckningsbestämmelser, vilka remissvägen tillstyrktes av såväl Högsta domstolen som justitiekanslern Nerman, Vid konseljbehandlingen av förslaget gjordes emellertid ett viktigt undantag från den generella förteckningsprincipen: Personer, som undergick extrajudiciell arrest, skulle undantas från redovisning. Statsrådsprotokollet lämnar inga ytterligare skäl för beslutet.^^ Antingen var Kungl. Maj:t obenäget att ingripa i det militära lagarbetet innan förstärkta Krigshovrätten hunnit avsluta sitt utredningsverk. Eller hade Kungl. Maj:t klart för sig att även nya fångförteckningsbestämmelser skulle ha gjorts verkningslösa genom det extrajudiciella bestraffningsförfarandet, som ju inte alls förutsatte att delinkventen behövde sitta i fängsligt förvar. Då arrest endast tilläts som extrajudiciell påföljd i lägre grad eller i avsaknad av arrestlokal måste ersättas med annat korrektiv, skulle de nya fångförteckningsbestämmelserna ha lett till det egenartade resultatet att endast mildare korrektioner redovisats i fånglistorna men inte strängare, samtidigt som endast de förbandschefers korrektiva åtgärder HD:s lagprot. 15.11.1867, RA. Serien av domböcker i (över)krigsfiskalens arkiv upphör därför efter 1868 med undantag för domböcker från tillfälligt uppsatta krigsrätter, t.ex. fältkrigsrätter. Dessa är emellertid originalprotokoll, inte renovationer. Renovationsserien ersätts efter 1868 av en ny serie anmälningar av avslutade och till regementsarkiven avlämnade krigsrättsprotokoll. EU 1828/30:334. JK C. Nerman t KM 17.7.1837, JK;s registratur, RA. HD:s prot. 11.6.1838, RA. Statsrådsprot. i justitieärenden 25.10.1839, RA. KK 25.10.1839 (SFS 1839: 30) ang. fångförteckningars upprättande etc. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=