173 SLK, är det mot bakgrund av denna framställning möjligt att konstatera att de två lagverken ändå byggde på en gemensam uppfattning om subordination och förmanskap, som gav överordnad möjlighet att med lagens direkta stöd och hjälp hålla underlydande i ett disciplinärt järngrepp. Men det är samtidigt viktigt att understryka att dessa rättsregler växt fram i en allmän rättsmiljö, där tjänarens/den lydandes subordination för husbonden/förmannen var ytterst rigorös. Den preussiska militärrätten mötte i Sverige en social miljö, för vilken den militära subordinationsdoktrinen måste ha känts fullkomligt naturlig. Soldatens underkastelse under sin förman skilde sig knappast något från tjänstehjonets under husbonden. X. Lagfarenhet satt på undantag — det militära rättegångsväsendets främsta kännemärke 1. Krigsdomstolar och standerpolitik. 1834/35—1844/45 Under 1830-talet skedde, som tidigare framgått av denna framställning,’ ett genombrott för de nya politiska idéer, vilka vanligen brukar förknippas med begreppet liberalism. För lagstiftningens vidkommande innebar detta bl.a. att reformförespråkarna inriktade en stor del av sina ansträngningar på att avskaffa specialdomstolarna under förevändningen att medborgarna borde dömas och avgöra sina inbördes tvister vid en och samma domstol. Anstormningen mot specialdomstolarna gjorde emellertid halt inför de militära domstolarna. Lagstiftarnas bakomvarande tanke var följande: Omkrigaren förbröt sig i tjänsten, kunde han inte ryckas ur ledet för att stå till svars inför en allmän domstol; hans bestraffning måste ske omedelbart; däremot borde han i alla mål, som inte berörde den militära tjänsten, kunna utan olägenhet svara inför allmän domstol. Men lagstiftarna underströk även att krigsmannen måste som andra medborgare »känna sig införlivad med den allmänna medborgerlighet, från vilken i ett konstitutionellt samhälle ingen avsöndring utan våda kan äga rum». De militära domstolarna uppfattades således inte som ett ståndsprivilegium utan tvärtom som en nödvändig följd av den militära tjänstens fordringar. I 1844 års lagberedningsförslag till nytt svenskt domstolsväsen framhölls t.o.m. att en militär specialdomstol höjde befälets auktoritet i underlydandes ögon. Med största sannolikhet märker man här en återklang av den nya disciplinteorin.- * Jmf. ovan V.2.3. - Förslag till Allmän Criminallag, 1832, s. 87 ff.; Lagberedningens underdåniga , 1844, s. 2, 38. J. E. Almquist s. 31. Lagberedningen 1841, lagförslag, vol. 5, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=