RB 32

86 För skadegörelse å boskap i andra fall än det ovan berörda bötades enligt Frostatingslagen vid sidan av skadestånd — i ett särskilt fall till beloppet fastställt — endast qfundarbot.^^^ Likaså utgick för dråp å annans träl i allmänhet endast skadestånd och qfundarbot.^^^ Endast då trälen följer sin herre till kyrka, gillessamkväm eller ting, utgår till ägaren fullrättsbot för slag som tillfogas trälen, evad denne ljuter döden därav eller icke; i senare fallet skall naturligtvis även skadestånd erläggas.102 båt, som inom dess område torde haft vidare tillämplighet än pokkabot i Gulatingsrätten. Helt obevisligt är Brandts antagande (Forelassninger, 2, s. 116) att skadegörelse med eld å annans skog utom offentlig tremarksbot till konungen, skadeersättning {bceta el. gialda markarspell) och landndm, vilka uttryckligt omtalas (F XIII 12 NGL, 1, s. 244) skulle medfört »vistnok ogsaa Avindrbod eller fuld Ret». All sannolikhet torde tala för att landndmsboten, såsom den vid skadegörelse å fast egendom inträdande motsvårigheten till pfundarbot, uteslutit såväl denna som fullrättsboten, varav både landndm och gfundarbot äro att betrakta som reduktlonsformer vid mindre svåra rättskränkningar. — På annat ställe (Forel. 2, 127) uppger Brandt oriktigt att F XIII 12 i likhet med F XIII 13 skulle föreskriva såväl gfundarbot som landndm. Analog med den gfundarbot, som sålunda utgår vid skadegörelse å ekonomiska anläggningar och upplag, är den som vid sidan av skadestånd skall gäldas för förstörelse av annans nät vid sillfiske. F XV 6 (NGL, 1, s. 254 f.) — För dödande av annans jakthök erhälles fastställt skadeståndsbelopp, vid vars sida, om höken dödas å sin herres hand gäldas en gfundarbot; dennas karaktär av ärekränkningsbot är i detta fall ovanligt tydligt framträdande genom bestämmelsen att i stället en tilläggsbot av endast halv' mark utgår, om djuret dödas annorstädes. F XI 25 (NGL, 1, s. 235); Ef drepr hauk. Ef maHr drepr hauc d hendi manni. gialldi more tallda silfrmetna oc öfundarbåt. en hdlfa more ef t ö^rum stad drepr. en petta seal allt silfrmetit. — Enligt Brandts åsikt (Forl. 2, s. 117) utgår, om djuret dödas annorstädes än å sin herres hand endast en halv mark, som under denna förutsättning tydligen skulle ha karaktär av skadestånd. Detta är dock orimligt. Då höken dräpes å sin herres hand, är skadeståndet uppenbart en mark, medan ärekränkningen sonas med gfundarbot. Det finnes ingen rimlig anledning varför hökens värde skulle anses lägre, då han dödas annorstädes. Däremot återfinner man i F X 41 (se ovan s. 59, n. 26) stegringen inom fullrättssystemet från halv mark till sex öre, d.v.s. gfundarbot, i mån av gärningens mer eller mindre svårt ärekränkande innebörd. F XV 6 NGL, 1, s. 254 f. Um silldfiski. En ef menn ausa silld or netium manna oe eru peir eigi husgangsmenn eda hiun peirra. pd seirseoti peir pvi er net eigu oe eigniz pd silld alla er hinn haföi d braut borit er or netium hans iås at uleyfi. En ef madr rifr net manna at vilia sinum eda seerr at Idta silld or seera [segra], pd er hann par réttlauss. hvatki er hann piggr fdr d ser. oe seer vid konung .ii), merer, beeti netia spell oe öfundarbåt hinumer net dtti ef hann seirseotadi. 100 p X 46 (NGL, 1, s. 228): — — — En ef hala höggr af nauti manns. pd seal giallda hdlfan eyri silfrmetinn oe öfundarbåt sem hvervitna seal par er madr gerir spell d bufé manns. Att häst ej räknades till btife, se Hertzberg i NGL, 5, s. 122 s.v. bufé. F IV56 (NGL, 1, s. 174). Se ovan s. 22, n. 5. 102 p jy (NGL, 1, s. 175): Umpat ef prtell manns fylger manne til kirkio. Ef prtell manns fylger honum til kirkiu eda til sameundu eda til pings, pd er par hans helgi sem seipi er lent eda standa. En ef madr lystr hann i ödrum tveggia stad peirra. pd seal 101

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=