84 fullständiga fördärvande av djuret, som vare sig särskilt åsyftas eller i varje fall måste anses innefattat i det först anförda stadgandet, tilläggsboten ävenledes varit qfundarbot eller, i analogi med rikslagstiftningens sannolikt med Gulatingsrätten överensstämmande regel för spellvirki, full personlig rätt. För sistnämnda möjlighet tala vissa förhållanden. Anfall på en bonde i hans gård i förening med boskapsröveri föranleder enligt Frostatingslagen allmogeuppbåd till dräpande av gärningsmännen. Komma de undan, kan emellertid brottet bliva bötessak. Därvid utgår dels en offentlig bot av fyrtio mark för ledaren av företaget, tre mark för var och en av deltagarna, dels privatböter till bonden och hans folk för varje i samband med röveriet förövad rättskränkning som denne tilltror sig att edfästa; särskilt nämnes härvid ersättning för förorsakad skada å boskap efter opartisk värdering jämte en tilläggsbot, uppgående till full personlig rätt för varje nedhugget kreatur, om dessa ej äro flere än tre, eljes till fyrtio marker.®' I ett annat stadgande i samma lag jämnställas fördärvande eller nedslaktande av annans häst av minst en marks värde, i processrättsligt hänF IV 62 (NGL, 1, s. 175): Ef maT)r gerez grtmn madr oc ferr at buanda oc berr hann oc tekr fé hans. pa seal ör scera oc eftir fara oc drepa. En ef peir komast undan, pd fare peir utlager. En ef hitin kenna menn på er at voro. pa seal pat satt er hiun bera um. En ef peir vilia beetaz fyrer oc fara i land aptr. på seal höföingi beeta .xl. marca. en hverr annarra .iij. merer. En peir fare i fylki pat er peir geröu til litlegifar oc beeti peim er peir misgeröu vid sltcu öllu er buandi porer sveria til. oc spell å fénadi hans slic er iamnynder menn meta oc fullrétti fyrer högg hvert till pess er .iij. ero. en .xl. marca ef fleire ero. oc se eigi i lendr fyrr en hann hefir petta golldit. En peir sciilii i fridi vid alla menn fara til pings til yfirbota. oc ali hverr på at orsekiu er vill i peirri pingför. En ef peir mego kveda nei vid. på seal höfdingi bera iårn fyrir sic einn. En hverr annarra seal hafa lyritar eid fyrir ser. Den först omtalade boten av 40 marker för ledarne, 3 marker för varje deltagare är en karaktäristisk offentlig bötessats för kollektiv förbrytelse, som med undantag för Island, återfinnes inom alla de nordiska ländernas äldre rätt. Dess ursprung ligger, såsom jag i annat sammanhang skall söka visa, liksom 40-marksbotens överhuvudtaget, sannolikt inom ledungsrätten. Att de längre fram i stadgandet omtalade 40 markerna utgöra en från förstnämnda bot skild, ehuru till beloppet denna efterbildad privatbot, framgår därav, att sistnämnda fyrtiomarksbot, i motsats till den förra, inträder först vid flere än tre »hugg» och då träder i stället för fullrättsböter för varje hugg. Den offentliga boten av 40 marker för ledaren, 3 marker för varje deltagare inträdde däremot vid boskapsröveri redan då de bortförda — alltså icke nödvändigtvis nedslaktadc — nöten uppgingo till ett antal av tre, under viss förutsättning redan dessförinnan; härom innehåller lagen ett annat stadgande, som, i förbigående sagt, genom att om deltagarna använda ordet håseti lämnar en betydelsefull fingervisning om 40-marksbotens sjörättsliga ursprung: F V 14 (NGL, 1, s. 180): Burån. Ef menn fara at buanda oc veita honom burån. oc taca af honum .iij. kyr eda .iij. fleira eda .iij. kugilldi. på verdr eigi fyrr at buråni en svå er tekit. nema hinn eigi fleire en .iij. på er pegar burån ef ein er aftekin. på seal ör fara oc hverr bera å hendr ödrum eda sekiz hann beugi. En ef menn fara epter oc finna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=