81 har man gått för långt, då man i själva termen »fullrättsord» sett ett uttryck för övergången från ovillkorlig fredlöshetssak till bötessak.®® Frostatingslagen belägger vissa slag med fredlöshet och förlust av lösegendom med obetydligt undantag; ur den förbrutna egendomen äger därvid den förnärmade i första hand uttaga sin personliga rätt, medan återstoden för konungens räkning konfiskeras av hans tjänsteman {drmat^r).^'^ Enligt såväl Frostatingslagen som Gulatingslagen ®® kan gärningsmannen i det fall, varomhär är fråga, köpa sin frid åter genomen femtonmarksbot av blandad offentlig och privat karaktär. Åtminstone enligt Gulatingslagen hejdar erbjudandet av denna bot den kunglige tjänstemannens exekution i lösöret, därest det göres innan denna tagit sin början, medan, därest erbjudandet göres senare, allt gods är förbrutet, som tjänstemannen hunnit »uppräkna och konfiskera» {telia ok taka). Ffuruvida även enligt Frostatingslagen den tills vidare fredlöse äger möjlighet att genom böteserbjudande helt eller delvis förekomma lösöresexekutionen eller denna i nämnda lag tänkes ovillkorligt fullbordad, innan fridköpet kan äga rum, och således de femton marker, som i detta erlägges, måste utgå ur den fasta egendomen, synes ovisst. Möjligt är dock, att Frostatingslagen här representerar en äldre och strängare ståndpunkt. Men även enligt Gulatingslagen skall full personlig rätt utgå till den förnärmade före fredslöshetens avlösning genom den av konungens tjänsteman uppburna boten. Dock omtalas denna fullrättsbot i Gulatingslagen ej som exekutivt uttagen utan som i form av böter gäldad av gärningsmannen. Dess erläggande är förutsättningen för fridköpets möjlighet: därmed »helgar» sig den fredlöse. Enligt båda lagarna skall en fullrättsbot till den förnärmade utgå ur den vid fridköpet erlagda femtonmarksboten. Gulatingslagen säger uttryckligt, att denna fullrättsbot är en »andra» sådan, som »ytterligare» {enn) tages. Antager man, att enligt Frostatingslagen lösöresexekutionen, i samband med vilken den förnärmade ägde taga sin personliga rätt, nödvändigt skall fullbordas före fridköpet, måste tydligen även enligt denna lag den ur femtonmarksboten utgående fullrätten vara en andra sådan. Fullt lika säkert blir detta icke, om man förutsätter, att böteserbjudandet i Frostatingslagen liksom i Gulatingslagen förmådde förekomma lösöresexekutionen. Frostatingslagen nämner i varje fall icke uttryckligt en oberoende av exekutionen gäldad första Bevis för övergången till bötessak ligger i den i G 196 och F X 35 använda boeta hontim fullum rette firi, resp. b<zta honum fullrétti dels i det i G 196 med avseende å vissa fullrättsord upptagna undantaget: /j.ir man han oc viga nm. at ntlogum peim manne i gegn peim oröom er nu hevi ec talt. ef hann skirskotar undir vatta — däremot, såsom i texten utföres, icke i själva termen fullréttisorö. Brandt, Forela:sninger, 2, s. 91. 87 F IV22 (NGL, 1, s. 165). Se ovan s. 56, n. 14. 88 G 189 (NGL, 1, s. 68). Se ovan s. 56, n. 12. <3 Iljärne
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=