RB 32

79 änka.'^® Slag riktat mot häst å vilken kvinna sitter medför enligt denna lag samma böter till henne som i motsvarande fall skola gäldas till man, med det undantag, att om hon i följd av gärningen faller från hästryggen, hon endast tager halv rätt, medan man i detta fall tager full rätt.®® Av särskilt intresse äro de fullrättsböter, som enligt Gulatingslagen och Borgartingslagen tillfalla gift hustru i följd av vissa kränkningar från mannens sida. Enligt Gulatingslagen skall mannen till hustrun böta »sådan rätt som han äger taga för honom själv tillfogad kränkning».®^ Fallet torde emellertid icke vara att sammanställa med sådana, där någon i böter erlägger sin egen personliga rätt. Boten är utan tvivel hustruns personliga rätt, ehuru dess belopp bestämmes av mannens ställning enligt samma regel, som i Frostatingslagen gäller för änka. I Borgartingslagen säges uttryckligt att hustrun tager réttr, säkerligen i betydelsen av sin »personliga rätt». Samtidigt användes emellertid utrycket, att mannen är sekr primmorkum. Då ordet sekr och dess avledningar i de östnorska rättskällorna synas komma till användning icke endast om offentlig bötesskyldighet, kan det icke avgöras, om lagen med nämnda tre marker åsyftar en vid sidan av hustruns personliga rätt utgående straffbot eller möjligen samma bot som sedan betecknas som av hustrun tagen »rätt»; i senare fallet skulle stadgandet vara avfattat med hänsyn till hqldr somnormalkategori. Även förgripelser å främmande egendom kunna ha en för ägaren särskilt kränkande innebörd, för vilken upprättelse lämnas genomen vid sidan av ersättningen för den materiella skadan, där sådan vållats, utgående tilläggsbot. De lägre böter av detta slag, som kallas pokkabot eller qfundarbot och landndm ha förut blivit berörda. Vid högre värde av den sak, varå förgripelsen skett, eller försvårande omständigheter i övrigt kan emellertid boten för den i gärningen innefattade äreförnärmelsen stiga till målsägandens fulla personliga rätt. Om avsiktlig förstörelse av annans lösF X 37. Boten rättar sig efter hennes senaste mans ställning; I fråga om landndm stadgar F XIII 16 (NGL, 1, s. 244), att mö tager landndm efter sin faders, änka efter sin senaste mans ställning. Se ovan s. 59. G 54 (NGL, 1, s. 29): Um mynding. — — — ^aSer. kono sinni seal engi matSr meS hoggum rada at oldr. ne at ate. En ef hann herr hana i fiolda manna, pa seal hann beeta henne slieum rette sem hann a at taca a siolfum ser. oc sva annat sinn. oc sva hit pridia sinn. ®(a. pa a hon kost at ganga fra hanom med giof oc gagngiallde. B II 8 (NGL, 1, s. 356): Hnorso marga rette kona a at taka a ser. Nv ef madr radr [rtsdr bör sannolikt rättas till rtener [se HERTzberg i NGL, 5, s. 504, sv. rddaY) kono sina xigna lyclum eda lasom. pa er han sxckr .iij. morkum. Sua ok ef han txkr kono adra ok Ixggr i hia ser. sxtr hena innan hus ser eda henni. pat hxitir aren xlia. pat hit .iij. ef madr rxdr kono sinni med home eda nefa a olbxck pa er han sxckr .iij. morkum firir huart petta. Nu er hon txkr .iij. rette a pui male ok gerir han til hins fiorda. gere huart er hon vil at skiliaz vid han eda hafe sua gort.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=