50 En jämförelse av fullrättssystemen i de olika norska rättskällorna visar, att bötesskalorna överallt utgått från ett grundbelopp av tre marker för hgldr, en kategori, som ursprungligen synes omfattat alla fria bönder. Bildningen av bötesbeloppen för högre och lägre kategorier har tidigare genomgående skett i proportionen 1: 2, d.v.s. genom fördubbling av närmast lägre belopp i den ovanför hgldr liggande delen av skalan, genom halvdelning av närmast högre belopp i den nedanför hgldr liggande delen. Nybildning av bötesbelopp för kategorier, som senare blivit inskjutna mellan vissa av de gamla huvudkategorierna, har i samtliga lagar, ehuru i olika utsträckning, skett med anlitande av proportionen 2: 3. Mest använd har denna subsidiära proportion blivit i Frostatingslagen; endast här synes den blivit tillämpad på ovanför hgldr inskjutna mellankategorier. Resultatet har blivit, att Frostatingslagens fullrättsskala kommit att utgöras av en serie varandra närliggande belopp, som givit anledning till lagens korta men ej fullt exakta formel för stegring och minskning: vaxa priÖiungi upp frd hgldi oc sva pverra. Förklaringen till denna specialutveckling i Frostatingslagen synes ligga däri, att man inom denna lags område betraktat den samnorska fullrättsskalans ursprungliga slutbelopp, konungens personliga rätt av tolv marker, som en fast punkt, under vilken beloppen för samtliga nytillkomna kategorier måste inpassas, medan man däremot i Gulatingslagen vid omregleringen av skalans övre avdelning fördubblat konungens personliga rätt och därför inom denna avdelning kunnat bibehålla den äldre stegringsproportionen. 2. Bötessystemets straffrättsliga funktioner Den fulla personliga rätten utgår enligt lagar som upprättelse för vissa svåra skymford och kränkande beskyllningar,^ Man finner här motsvarig- ’ F V 23? 24? (fragm.; NGL, 2, s. 505): mal vid carll eda vid cono. pat er uthegd liggr vid. oc vtcrdr skirscotat pa seal po fullrette upp vid hinn er m^elt var vid. po at sa er mxllte haelgi see med hteimidevid (!). nema hinn oeigi at lagum soc apui male. En pa er <ecki rettar far a. Sva seal um fiolmnele oil. oc fullrettes ord. — Jfr Hk 37 (NGL, 1, s. 272) Bj 33 (NGL, 1, s. 311), 35 (s. 311), 91 (s. 320), 93 (s. 321), 152 (s. 331). G 196 (NGL, 1, 70): Um fullrettes ord. Ord ero pau er fullrettis ord heita. pat er eitt ef madr kvedr at karlmanne cedrom. at hann have barn boret, pat er annat, ef madr kvedr hann vnera sannsordenn. pat er hit pridia. ef hann iamnar hanom vid meri. a:da kallar hann grey, xda portkono. <eda iamnar hanom vid berende eitthvert. pa seal hann beeta hanom fullum rette firi. par ma han oc viga um. at utlogum peim manne i gegn peim ordom er nu hevi ec talt. ef hann skirskotar undir vatta. Idrazt megu menn orda sinna oc aptr taca ef vilia. kvedazt eigi vita verra hanom a hendr en godom manne. pat er oc fullrettes ord ef madr pralar karlmann frialsan. teda kallar hann troll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=