47 alnar, för fridlsgiafi sannolikt liksom i Borgartingslagen en och en halv aln, för träl och barn under tre år en vägd penning. Stadgandena om legkaup förete samma stegringsförhållanden mellan avgifterna för de olika kategorierna från och med hqldr nedåt, som kunna iakttagas i de bestämmelser, vilka giva mera direkta upplysningar om de östnorska fullrättsbeloppen. Huvudkategorierna äro hgldr, leysingi och fridlsgiafi. I fråga om dessa uppvisa såväl legkaup som fullrättsböter eller efter dessa avvägda böter en i proportionen 1: 2 stigande serie. Liksom i Borgartingslagens lägersmålsstadgande kategorien leysings dottir är inskjuten mellan hqldmanns kona och leysingia, finner man i fråga om legkaup i båda de östnorska lagarna kategorien leysingia sunr inskjuten mellan hqldr och leysingi. Beloppen förhålla sig i bägge fallen för den inskjutna kategorien till beloppen för den närmast högre enligt proportionen 2: 3, densamma, som förut iakttagits tillämpad i fråga om inskjutna kategorier i Frostatingslagen och på en punkt även i Gulatingslagen. Om fullrättsbelopp för kategorierna ovanför hqldr saknas i de östnorska lagarna direkta upplysningar. Att sådana funnits även här, kan dock knappast betvivlas. På grund av förhållandet mellan legkaup-heloppen för hqldr och länderman i båda lagarna torde man kunna förmoda, att fullrättsstegringen för de högre kategorierna i huvudsak följt fördubblingsprincipen, även om inskjutna mellankategorier måhända funnits även i denna del av 66 E I 48 (NGL, 1, s. 390 f.): Tolf alnar ero at Icgr kaupi. at Ixnndom manne. eöa kono hans. niu alnar, at hans syni. eöa dottor. til pess er pau ero fiortug. siöan tolf alnar, at legrkaupi. Sua oc at haullz manne. Er hann er sun Iceysingia. pa ero alnar .iiij. at legr kaupi. en alnar .ii], reftir Iceysingia. ufrialsan pxning uegen. firi anauögan. annan, firi huicrn mann padrra er .ii}, uettra ero. eöa prim ucttrom xllri. pa er fullt legr kaup firi. En firi pann er yngri er ptening uegen. E II 37 (NGL, 1 s. 404): Vm leghkaup. Tolf alnar ero att legkaupi a landom manne. ok kono hans .ix. alnar at syni hans ok doetr. til pes er pau ero fiortugh. sidan skulu vera .vi], alnar at leghkaupi. Sua ok af hauldbornom manne. ok kono hans. ok harnum. En paim manne sem {han"] er Iceysingia son. pa ero .Hi], alnar at leghkaupi. En .ii], alnar firi Iceysyngia. paning vegen firi anaudgan man. En firi huarn man er .ii], vattra er. eda .ii], vattrom aldri. per skal gefua fullt leghkaup firi. en ol pau sem yngri ero paning vegen. Med Maurer (a.a., s. 36 f.) torde beloppet tolv alnar (resp. sju i den yngre texten) för ländermans barn över fyrtio år och för hgldr böra sättas till sju. Att fr]dslg]afi i båda texterna utfallit och att beloppet för denna kategori varit detsamma som i Borgartingslagen torde likaledes med Maurer böra antagas. Gjessing ser i ufrialsan en beteckning för fr]älsg]afi (a.a., s. 291); denna förmodan avvisas med rätta av Maurer, som anser ufr]dlsan vara ett i text I inkommet glossem till anaudgan man, vilken läsart han alltså upptager från text II. — Taranger, Den angelsaksiske kirkes indflydelse paa den norske, s. 285 f. har i Eidsivatingslagens ovan anförda stadganden utläst en distinktion mellan »lendermcends sön eller datter over 14 aar» och »lendermands yngre börn» i stället för den verkliga mellan »ländermans barn under 40 år» och »ländermans äldre barn». 66
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=