44 första isländska lagbok, JarnsiÖa,^^ och sedan upptagits i Landslagen.^’^ För lägersmål med kvinna, om vilken fränderna ej taga vård {enga rcekt å leggia), ha dessa ej anspråk på mer än »laga rätt», vars belopp angives vara en mark, för så vitt icke lägersmannen efter frändernas erbjudande om hemgift, vars storlek blivit av gode män fastställd, vägrar trolovning med kvinnan; i sistnämnda fall äga fränderna anspråk på fullrättsbot efter tolvmannanämnds prövning. »Laga rätt» betecknar här tydligen den äldre till beloppet lagligen fixerade fullrättsboten i motsats till den av rikslagstiftningen införda, vars belopp i varje särskilt fall fastställes med hänsyn till omständigheterna i målet. Vad beloppet beträffar, torde det uppkommit genom tilllämpning av den av Håkan Håkansson stadgade nedsättning av äldre bötessatser till tredjedelen, som visserligen företrädesvis gäller offentliga böter men som även i några andra fall blivit utsträckt till privatböter. Att den i äldre privatbot, till vilken termen »laga rätt» här hänför sig, ej är någon annan än full personlig rätt, bestyrkes av att Frostatingslagen uttryckligt nämner lägersmål som det enda fall, då fränderna äga anspråk på »rätt» för förgripelse å kvinna, som de ej ägna omvårdnad.^® Att den personliga rätten även enligt de båda östnorska lagarna varit socialt graderad är likaledes otvivelaktigt. Direkt framträder detta i ett Borgartingslagens stadgande rörande fullrättsböter för lägersmål med kvinnor tillhörande olika sociala kategorier."® Stadgandet synes genomgående föutsätta, att ifrågavarande kvinnor äro äkta hustrur; då det med hänsyn till ett annat stadgande i Borgartingslagen är sannolikt, att för lägersmål med annans hustru enligt Borgartingslagen utgick dubbel person- ■'’® Hk 48 (NGL, 1, s. 275): Sva er tekit um allt landet at umkonor pier allar er monnom ero skylldar oc menn villa enga rxkt a leggia. pa viliomvner at enge take mteira en laga rcett a pxim. En ef fnendr konunnar vilia leggia til hennar slika heimanfylgio sem skynsamir menn sia at hinn mege vel viö taka er konona haver legit, oc vill hann pa eigi festa hana. pa skal hann giallda slikan roett fire pa kono sem .xij. menn loglega til nefnder vilia dcémt hava. En ef frandr vilia ekki til leggia pa skal ta er konona hever legit, bode bioda oc bxta lagarcett. En ef hin vil xigi vid taka er pan rxtt a at logom. oc vinnr a p^eim er kono hever legit, pa vinnr hann a saklausom manne oc suare sem log vatta. En allar par meyiar oc konor er menn leggia rakd a oc verda par legnar. pa skolo pat dama .xij. menn bade ratt oc radspell eptir pui sem pair sia at hinn er samdr af er rattenn a at haimta. 57 L IV29 (NGL, 2, s. 71 f.). 5® F XI 17 (NGL, 1, s. 233): Sidlf skal liroekt kona fyrir ser rada. Ef frandr vilia eigi gefa gaum at peim conum er peir eigu fyrir at hyggia. oc fd par sidlfar sar atvinnu. par sculu rdda svd stnu rddi sem par vilia. En par seal eigi frandr engan rett d pvi eiga, nema hon liggi med manne. pd seal ndnasti nidr taca rétt d henni. hvdrt sem hann er i bauggilldi eda nefgilldi. 5» B II 14 (NGL, 1, s. 358). 60
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=