43 använder lagen ordet réttr om den fullrättsbot, som gift kvinna liksom i Gulatingslagen äger taga för vissa henne av maken tillfogade kränkningar.^® Till fullrétti och halfrétti ansluter sig de för Borgartingslagen egendomliga termerna fullréttiseidr och halfréttiseiör, av vilka den förra betecknar ed med tolv, den senare ed med sex edgärdsmän; av dessa termer, som tydligen bildats med hänsyn därtill, att tolvmannaed krävdes i saker, där målsägandens bötesanspråk gällde full personlig rätt,^^ sexmannaed i sådana, där anspråket gällde halv rätt, är halfréttiseiÖr känd från såväl den äldre som den yngre kristenrätten,^^ fullréttiseiÖr säkerligen tillfälligtvis endast från den yngre.^^ I Eidsivatingslagen finner man termerna laga réttr och qfundarréttr omväxlande med varandra i olika redaktioner av samma stadgande rörande kränkning av annans gravrätt.^^ Med laga réttr kan icke gärna åsyftas annat än vad i de västnorska lagarna kallas fullr réttr, fullrétti eller enbart réttr, vilket även vinner stöd därav, att laga réttr i den isländska Grågåsen är en av termerna för full personlig rätt. Härför talar även att Borgartingslagen för nedgrävande av lik efter person tillhörande lägre social kategori å det område av kyrkogården, som är förbehållet närmast högre kategori, stadgar böter, som åtminstone till beloppen och sannolikt även till sin ursprungliga innebörd torde överensstämma med vederbörande högre kategoriers fullrättsböter. Av identiteten mellan laga réttr och qjundarréttr i Eidsivatingslagen framgår att sistnämnda term icke, såsom man antagit,®^ är synonym med Frostatingslagens qfundarhot. Termen laga réttr förekommer eljes i norsk rätt endast i ett till rikslagstiftningen hörande stadgande, som tidigast möter i Magnus Lagaböters (B II 4, NGL, 4, s. 69; jfr NGL, 1, s. 354 och B III 4, NGL, 1, s. 365): Her scegir vm Bessa logh. Um ratiafar J)ar saem manna abyrgdir ero saman komnar. ok vil madr pat riufa pa gerdi Bessi par log til ok hafa pau a veret sidan. Ef madr vil xigi kono hafa pa er han hefr fxsta rxidi henni sva mikit fe stem hafde iattat motte henni ok sva mikit fe Stem henni skyldi hteiman fylgia. en ef kona vil teigi halda malum vid man eQa forrtedes men hennar. bcete slikum rtette stem adr skulde hon ttekit hafa ok er pa sialf sagt j sundr radafare. En ef teigi komo abyrgdir manna saman. pa skal sa en riufa vil bceta ii'], morkum silfrs. pat er pa stem vmtelt se ok hteitir handsals rof. Den »rätt» som här skall erläggas av den kvinnliga parten eller å hennes vägnar är densamma som hon själv haft anspråk pä vid avtalsbrott mot henne själv {adr, ’i foranförte tilfxlde’, E. Hertzberg i NGL, 5, s. 61 s.v. ådr) och följaktligen liksom denna till sitt belopp beroende av föregående avtal om hemgift och mannens gåva till hustrun {tilstöt pridjungsauki, se Brandt, Forel., 1, s. 97 ff.). B II 8 (NGL, 1, s. 356). Se nedan s. 78. Hertzberg i NGL, 5, s. 214, 262 s.vv. B I 17 (NGL, 1, s. 351), II 13, 14 (s. 357 f.), III 9 (s. 367). NB 27 (NGL, 2, s. 306), II 33 (NGL, 4, s. 179). 53 NB 27, II 33. 5^ E II 39 (NGL, 1, s. 405). Se nedan s. 46 n. 62. 55 Hertzberg i NGL, 5, s. 757 s.v. gfundarréttr.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=