RB 32

40 beloppen. Tänker man sig, att den skulle ägt absolut giltighet, kommer man nämligen, då utgångspunkten i det i båda lagarna föreliggande fullrättsbeloppet för hqldr, tre marker, måste anses given, till den förut berörda i och för sig osannolika stegringsserien av idel brutna belopp, som med undantag för länderman, vars landndms-heXopp överensstämmer även med antagandet av en på de båda stegringsprincipernas regelbundna växling byggd serie, direkt motsäges av de uttryckligt angivna landndms-heloppen, I själva verket torde Frostatingslagens allmänna regel för stegringen av personlig rätt och gfundarbot ej vara annat än ett i sin starka förkortning inexakt uttryck för det förhållandet, att bötesserierna genom inskjutning av ett relativt stort antal enligt proportionen 2: 3 nybildade belopp mellan de äldre på fördubblingsprincipen grundade beloppen kommit att genomgående förete en mindre brant stigning från närmast lägre till närmast högre belopp än den ursprungliga. Och förklaringen till att Frostatingslagens serier kommit att få detta utseende, torde ligga däri, att den ursprungliga skalans belopp även från och med hqldr uppåt vid senare omregleringar (3, 6, 12 marker) betraktats somfaststående. I Gulatingslagen har man slagit in på en annan väg. Den gamla fördubblingsprincipen har strängt upprätthållits för bötesbeloppen ovanför hqldr. Men den ursprungliga bötesseriens högsta belopp har då icke kunnat bevaras orubbat, när en infogning av nya kategorier eller klyvning av äldre företogs. Beloppet tolv marker har då överflyttats på jarl och biskop och konungens personliga rätt har, såsom hans landnåmsbelopp av tre marker silfrmetit antyder, stegrats till 24 marker. Samma stegringsprincip har tilllämpats även på den offentliga såraboten och har på detta område vunnit insteg även i Frostatingslagen. Att den i denna lag efter landnåmsbeloppens fixering blivit genomförd även med avseende å den personliga rätten, bör måhända icke anses helt uteslutet. Något direkt stöd för ett sådant antagande finnes emellertid icke, och det står i direkt strid med den både i fråga omqfundarbot och personlig rätt uttryckligt använda formuleringen vaxa priöiungi upp frd hqldi, vilken, såsom ovan visats, icke rimligen kan åsyfta något annat än den blandade stegringsserie, som i landnåmsbeloppen föreligger konkret exemplifierad. Den kungliga fullrättsbot av endast 12 marker, varav alltså spår synas föreligga såväl i Frostatingslagens allmänna stegringsregel som i dess landndms-hQ\opp för konungen, äger ett icke ringa rättshistoriskt intresse. Att ärkebiskopens landndms-heXopp blivit satt så lågt som till 20 öre sakgillt,. motsvarande ett fullrättbelopp av 10 marker silfrmetit, kunde anses tyda på att Frostatingslagens fullrättsserie ännu efter mitten av 1100-talet hade sin slutpunkt i den kungliga 12-marksboten. Som en abstrakt möjlighet låter dock tänka sig, att landndms-sevxen, då ett belopp för ärkepiskopen insköts i denna, visserligen alltjämt var avvägd i en skala som förutsatte

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=