31 annans träl och för lägersmål med annans trälkvinna. Den uppgår, då saken gäller de båda bästa trälarna eller de båda bästa trälkvinnorna,^® med vilka kategorier man och kvinna, sombefinna sig i träldomför gäld i Gulatingslagen jämställas i avseende å borgenärens rättsanspråk, till en åttondel av den personliga rätten, efter social gradering enligt Gulatingslagen och sannolikt även enligt Frostatingslagen, ehuru här endast hqldr uttryckligt nämnes. Har förgripelsen ägt rum å ringare träl eller trälkvinna, minskas boten enligt Gulatingslagen med hälften, enligt Frostatingslagen med tredjedelen — en olikhet mellan de båda lagarna i fråga om proportionell beräkning av bötessatser, som återkommer i deras regler för den personliga rättens stegring och minskning på den sociala gradskalan. För lägersmål med halvfri kvinna utgår däremot till den, vars trälkvinna hon varit, enligt Gulatingslagen en av social gradering oberoende bot av sex öre, alltså till beloppet överensstämmande med ^okkaboten och säkerligen identisk med denna. Bestämmelserna rörande den personliga rätten förete i de båda västnorska lagarna vissa olikheter såväl i fråga om de sociala kategorier, som ingå i serien av de olika bötesbeloppens bärare som i fråga om själva bötesbeloppen. Uttryckligt uppräknade i samband med personlig rätt äro Sunr hans a eyri a sinni hinni bezto. haulldr a .iij. aura, lendrmaör .vi. aura, a sinni bozto ambott. Tvxr ero hans hinar bezto ambatter. Seta. oc deigia. oc tveir pnelar. pionn oc bryti. Slican rett a hverr a prcelom sinum sem a ambattar legoröe. At armannz rette seal boeta ef maör ofundar man konongs pat er firi bui hans vin7tr. F XI 21 (NGL, 1, s. 234): Um haullz rett d bryta sinum. Haulldr seal taea .iij. aura talda d bryta sinum oe pioni oc deigiu oc setu. en d öllum ötSrum mansmönnum .ij. aura. Det synes antagligt, att boten i Frostatingslagen avser samma båda fall — misshandel och lagersmal — som i Gulatingslagen. Att den här omtalade boten vid förgripelse å annans träl gäller misshandel följer av den i Gulatingslagen till den principiella regeln anknutna specialbestämmelsen om misshandel av konungens trälar {ef maSr ofundar mdn konungs ). Vid misshandel å träl har den i Gulatingslagen föreskrivna boten åtminstone vid sår utgått som tilläggsbot, då lagen äger ett särskilt stadgande om sårböter för träl, de samma som för fri man (G 215, NGL, 1, s. 73). Om påföljderna vid dråp å annans träl, se nedan. Stadgandet om två »bästa» trälar och trälkvinnor ansluter sig i Gulatingslagen närmast till den omedelbart föregående satsen om hendr matSr. Av Frostatingslagen framgår emellertid, att åtminstone h^ldr likaledes förutsättes kunna hava både bryti och pionn, både deigia och seta. Det synes därför sannolikt, att ordet hans i Gulatingslagens ifrågavarande sats åsyftar varje husbonde, som har dylika hjon. Så uppfattas förhållandet, närmast i fråga om trälkvinnor, även av Brandt, 2, Foreltesninger s. 88. ^ Om skuldarkona se ovan n. 1 (G 198). Om skuldarmadr stadgar G 71 (NGL, 1, s. 36): — — — En ef aÖrer menn [o: än borgenären] Hosta hann. pa a hann slican rett a hanom sem a brytia sinum. sialfr a hann pat er auc er slics rettar sem hann a burS til. En iamdijrr seal hann pa at rette sem hann vxrre sculldlaus. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=