28 Umréttarfar manna Haulldr seal taca at fullrétti sinu merer .iij. Nti seal priÖiungi vaxa npp fra haulldi réttr hvers manns. oe svd pverra annan veg fra haulldi oe priÖiungi. Man står här inför det fornnorska privatbotssystemets egentliga kärna, den personliga rätten, såsomden av modern rättshistorisk vetenskap brukar betecknas; i rättskällorna möter den under växlande namn: réttr., fullr réttr, fullrétti, réttr einarör, réttr uaukinn. Även här är beloppet för hqldr grundenheten, vilken ökas uppåt och minskas nedåt enligt samma regel som vid qfundarhot. Den sakliga bakgrunden för denna överensstämmelse i fråga om beräkningssättet ligger utan tvivel däri, att qfundarhot som sådan ansluter sig till den personliga rätten som en för mindre svåra kränkningar avpassad reduktionsform av denna, av vars belopp för varje social kategori pfundarbotens motsvarande belopp utgöra jämt en fjärdedeld® Att detta icke är någon tillfällighet bestyrkes av den kvalitativa analogien mellan de förbrytelser, till vilka de båda bötessatserna äro knutna, och blir full visshet genom tillvaron av en mellanliggande och efter överensstämmande grunder beräknad bötessats, vars beteckningar uttryckligt angiva den såsom hälften av den fulla personliga rätten {halfr réttr, halfrétti).^^ Frostatingslagens qfundarhot motsvaras, som förut framhållits, i Gulatingslagen av en sexöresbot som i en allmän regel om skadegörelse å annans lösöre kallas pokkahot och i ett specialstadgande om skada å vapen säges bliva gäldad firi qfund. Sexöresbotens användning vid direkt mot person riktade förnärmelser omtalas icke i Gulatingslagen. En annan olikhet ligger däri, att Gulatingslagens pokkahot eller bot firi qfund ej, såvitt av lagen uttryckligt framgår, erlagts med olika belopp efter en socialt graderad skala utan synes haft ett fast belopp av sex öre. Då detta belopp även i Gulatingslagen utgör fjärdedelen av den personliga rätten för hqldr torde det emellertid kunna antagas, att även denna lags pokkahot eller bot firi qfund är inordnad i det system, som har sitt centrum i den personliga rätten och särskilt i odalbondens personliga rätt av tre marker. Frånvaron av social gradering vid Gulatingslagens sexöresbot tyder möjligen på, att hon er. pa er pat fullréttisord ef hann seirseotar. En ef hann tmelir haulldmann. gialldi .iij. merer, årbornum manni .i), merer, reespegni .xij. aura, leysingia (syni) möre. oe svd hinn .ii'}, taea möre. Silfrmetit seal fullrétti hvers manns. nema pyrmslamanna. En. .xxx. peninga seal i eyri hvern hvdrt sem gengr vegit eöa talt. Leysingi .v), aura ef frelsisöl hans er gört. en ef eigi er gört. pd er hdlf möre. Bj 162 (NGL, 1, s. 333). Brandt, Foreljcsninger, 2, s. 20, 78, 114, Wilda, Strafrecht, s. 341. ** Halv rätt I Frostatingslagen IV 16 (NGL 1, s. 163), 19 (s. 164), 21 (s. 164), 36 (s. 169), 38 (s. 169), X 35 (s. 225), 38 (s. 226), 41 (s. 227). Jfr Wilda, Strafrecht, s. 341; Brandt, Forelxsninger, 1, s. 81, 82, 90, 91.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=