27 Samma skala som vid qfundarboten angives i Frostatingslagen gälla även för en högre straffrättslig privatbot, vars uppträdande även i övrigt företer påtagliga analogier till qfundarhoten. Härom stadgas (F X 34): Med vanarmaSr förstås säkerligen frigivens avkomling, som ännu var underkastad frigivarättens subsidiära arvsrätt (arfvan) vilken sträckte sig till och med åttonde generationen från den frigivne räknat (F IX 11, NGL, 1, s. 211, jfr G 106, NGL, 1, s. 49 f; Maurer, Die Freigelassenen, s. S3 ff). Icke heller vdnarmenn räknas således här till drbornir menn. Då beräkningseregeln icke nämner vdnarmenn är det därför tänkbart, att regeln inbegriper dem under pyrmslamenn och alltså till pyrmslir räknar även arfvdn. Omstritt och osäkert är däremot, huruvida frigivna »som gjort sitt frälseöl» och deras avkomlingar i vissa led voro underkastade pyrmslir eller icke. Den förra åsikten omfattas av A. Eriksen (Om Trjeldom hos Skandlnaverne, Nord. Univ.-Tidskr., 7 [1861], s. 56, Fr. Brandt (Forelsesninger, 1, s. 74 f.), R. Keyser (Norges Stats- og Retsforfatning i Middelalderen [Eftcrladte Skrifter 2:1], s. 293) och P, A. Munch (Det norske Folks Historie, 2, s. 964 f.), den senare av A. Gjessing (Trjeldom i Norge, s. 278, K. Maurer (Die Freigelassenen, s. 44 ff., Vorlesungen, 1:1, s. 110 ff.) och A. Taranger (Udsigt over den norske Rets Historie, 2: 1, s. 30 f.). Starka skäl synas tala för den av Maurer utförligast motiverade åsikten; helt fri från invändningar torde den dock icke vara. Att framställa dessa är emellertid icke möjligt utan förnyad undersökning av åtskilliga frågor rörande de halvfrias rättsställning och gränserna för de fullt frias lägre kategorier; en sådan undersökning skulle här föra alltför långt bort från huvudämnet. En betänklig konsekvens av Maurers trånga begränsning av kategorien pyrmslamenn är, att, om den antages, såväl leysingi, som gjort sitt frälseöl, som den i fråga om personlig rätt högre ställde leysingiasunr måste hänföras till drbornir menn. Konsekvensen kan knappast anses rättfärdigad genom Maurers hänvisning (Die Freigelassenen s. 82) till den dubbla betydelsen av drborinn ma<Sr i ett stadgande (F IX 10 NGL, 1, s. 211), enligt vilket den som gentemot talan om patronatsrätt (v(^ra) gör anspråk på att vara drborinn matir ålägges att telia fiora langfedr sina til drborinna manna och därtill presentera .ij. buanda vitni drborinna eller ock sanna ^ett sina drborna med gudscirslum. Det är ingalunda säkert att kategorisera leysingi och leysingjasunr här i ättledningen rymmas under rubriken drbornir menn. Lika möjligt är att stadgandet lämnar upplysning om generationsavståndet mellan drborinn madr och rekspegn, vilka att döma av förhållandet mellan bötesbeloppen (se nedan s. 38) ursprungligen bildat en enhetlig kategori, vars nedre gräns måhända är identisk med den som åsyftas i motsättningen mellan drbornir menn och pyrmslamenn. En annan tolkning av ordet drborinn i formeln telia fiora langfedr sina til drborinna manna har givits av Hertzberg (NGL, 5, s. 74; Arkiv f. nord. filol., 5, s. 225 ff.), enligt vilken ordet här betyder »för länge sedan född», en betydelse som vore primär i förhållande till den om den bevisningsskyldige använda juridiskt-tekniska ståndsbeteckningen drborinn madr. Mot denna tolkning kan visserligen invändas, att ordet i så fall ej innehåller någon bestämning som ej redan ligger i langfedr och att kravet på förfädernas personliga frihet ej kommer till särskilt uttryck. I varje fall bleve det med denna tolkning av uttrycket drbornir menn i fråga om ättlcdningen mera rimligt att låta det omfatta leysingi och leysingjasunr. Men tydligt är att man icke därav att personer tillhörande dessa kategorier i en ättledning möjligen kunnat betecknas som drbornir i betydelsen »för längesedan födda» kan draga den slutsatsen, att de själva såsom mottagare av böter skulle kunna betecknas med samma ord som ståndsbeteckning. NGL, 1, s. 225. — Jfr F X 35 (NGL, 1, s. 225): Um itkvedisord oc iamnan vid ferfaett kvikindi oc réttarfar par um. Ef madr iamnar manni vid berendi. hver sem
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=