333 skjutsstadgandet i Frostatingslagens kristenrätt med full säkerhet göras gällande. Även om det vore alldeles otvivelaktigt, vore f.ö. icke därmed uteslutet, att skjutsstadgandet i dess helhet kunde vara åtskilligt yngre än upphävandet av begränsningen i fråga om följets antal. Vid närmare granskning finner man emellertid flera skäl som tala för att den anförda åsikten verkligen är riktig såväl i fråga omskjutsstadgandets rättshistoriska bakgrund som i fråga omdess ålder. I en handskrift från 1598 finnes en kristenrättstext, som med undantag för ett ur landslagen hämtat stycke®^ synes vara kompilerad dels ur Frostatingslagen, dels ur Borgartlngslagen. Denna text innehåller ett stycke »om kyrkovigning och inköp av klocka», vari stadgas, att biskopen då han inviger fylkeskyrka, äger rätt till gästning under tre nätter med 30 män.®® Stycket kan, såsom med rätta blivit framhållet,®^ icke vara hämtat ur Borgartingslagen, vars motsvarande men avvikande stadgande omkyrkovigning upptagits å annat ställe i den kompilerade texten.®^ Källan har i stället ansetts vara Frostatingslagen, vars bevarade redaktion innehåller ett med samma överskrift försett och mycket närbesläktat stycke, somemellertid avviker bl.a. däri, att bestämmelser saknas såväl om tiden för gästningen som om följets antal.®^ Det förefaller, som om den förlorade handskrift av Frostatingslagen, som begagnats för den kompilerade texten, på ifrågavarande punkt skulle representera en äldre redaktion än ärkebiskop östens. Detta är så mycket egendomligare, som den kompilerade texten från Frostatingslagens kristenrätt upptagit dels påbudet om påskkommunion, som länge ansetts ha sitt ursprung i ett beslut från fjärde laterankonciliet 1215®^ 1 (NGL, 4, s. 50). 8 (NGL, 4, s. 53 f.). Ym kirkiu vixlu et klocko kaup. Biskup skall fylkis kirkiu 'vigia katipa laust. En bendir skulu fa till xij. kerti. et xij alnar langt lerefft. tedera gi<elde xij alnar vadmals iam langt. En fylkis prester skall geffa honom ii] natta wist medir .iij. tigi manna. Enn bondir skulu fa till vj salder mals. En eff falsk ain hueer luttir er til ero namffde gialde vj aura biscopi. En biscop fa tatt till er skorter. — Klocko skulu aller fylkis men kaupa att xij aurum till kirkiu sinnar. en eff aigi er kaypt a xij manadrom ta ere te sakter iij markom vider bisp. En eff gerder falsk ada .j. man latter fallask. gialde iij aura biscopi. K. Lehmann, Abh. z. germ., insbes. nord. Rechtsgesch., s. 10 f. 14 (NGL, 4, s. 55); jfr B I 10, II 19 (NGL, 1, s. 345, 360). F II 8 (NGL, 1, s. 133): Vm kirkiu uigslu oc klokna kaup. Ueitslu skal bua soemeliga mote biskupi sa er kirkiu latr uigia oc skal sa fa er uigia latr .xij. karti oc .xij. alna langt lerept eda uaömal. klocko skolu oc aller fylkis mann kaupa til kirkiu sinnar at .xij. aurum. En ef eigi er kaeypt a .xij. manaöom pa eru peir sekkir .iij. morkum uiör biskup. En ef gerö fallzt eSa einn maSr latr fallazt giallde .iij. aura biskupi. 36 (NGL, 4, s. 64); jfr F II 40 (NGL, 1, s. 144); c. 12, X de poenit. V, 38. (Corpus iuris canonici, ed. JE. L. Friedberg, 2 [1881], 887 sq). P. A. Munch, Det norske Folks Hist. 4: 1, s. 111/112 n. 2). K. Maurer, Die Entstehungszeit der älteren Frostu{)ingslög (Abh. d. philos.-philol. Cl. d. K. Bay. Ak. d. Wissensch., 13:3), s. 54 f., Gulajjingslög (Allg. Encyclop. d. Wissensch. u. Kiinste, hrsg. von J. S. Ersch u. J. G. 92
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=