308 fatter visören ledingen, i det 14 staar den i modsxtning til den».^ Längre fram vänder sig Bull bl.a. även mot Hertzberg och anser åsikten om en motsättning mellan »ledung» och »vissöre» överhuvudtaget oriktig.® Han menar nu, att »det eneste sted som direkte sastter leding og visöre mot hverandre og \xrer at det av Oplandene går ut visöre istedenfor leding» är redaktion C av »ledungsanteckningen».® Bull angiver emellertid icke tydligt, vilken Innebörd han här inlägger i ordet »leding», om det också av sammanhanget att döma synes troligt, att han använder det i fiskalisk betydelse.^® I själva verket är det först i kamerala handlingar från 1520-talet, som betydelseförhållanden sådana som de av den äldre riktningen antagna kunna fullt tydligt påvisas. I kanslern Claus Gjordssöns uppteckningar om de danska och norska länen från omkring 1524 och i uppbördsräkenskaper för åren 1528 och 1529^^ finner man i fråga om Akershus slotts uppbörd »vissöre» konsekvent upptagas som en särskild inkomsttitel, bestämt skild både från »landskyld» (ränta av kronojord) och »leding». En tämligen konsekvent geografisk fördelning i fråga om »vissöre» och »leding» kan samtidigt iakttagas. »Vissöre» uppbäres enligt Claus Gjordssöns tydligen ofullständiga uppräkning från Hedemarken, Romerike (»Södremstredingh» och »öffure Rommerike»), Hadeland och Ringerike, enligt 1528 och 1529 års räkenskaper dessutom från Sigdal, Modum (vart tredje år), Toten, Land, Biri (»Byrghixtt») och Valdres. Gudbrandsdalens utskylder omnämnas ej av Claus Gjordssön och upptagas i 1529 års räkenskaper utan rubrik. Troligen utgjordes de härifrån inflytande inkomsterna uteslutande av »landskyld»; de uppföras i Mogens Gyldenstlernes räkenskaper bland redogörelser för »landskyld» från andra områden 1529^® och förbigås i hans redogörelser för »vissöre» och »leding» 1528.^^-’ Gudbrandsdalens »vissöre» torde ännu varit bortförlänat till Mariakyrkan 1 Oslo.^^ Termen »leding» användes däremot i regel ensam om skatten från kustdistrlkterna; detta gäller dock endast den ordinarie årliga ledungsskatten (»höstleding» och »vårledlng»), som utgår parallellt ^ E. Bull, Leding, s. 54 n. 1. ® A.a., s. 84. ® A.a., s. 85. Jag begagnar här tillfället att erkänna min tacksamhetsskuld till Bull för det av honom fullständigare än annorstädes hopbragta materialet till »vissöre»-frågans behandling, i mycket även för dess tolkning. De nedan omtalade uppgifterna om »vissöre» och :»ledung» från 1520-talet beröras av Bull, a.a., s. 170. Norske Regnskabcr og Jordeböger (NRJ), 4, s. 360 ff., 387 ff. *- Efter »Hadelandt, Ringerike» tillfogas »etc.». 13 NRJ, 4, s. 377. NRJ, 4, s. 387 ff. 11 Se Mariakyrkans jordebok 1542 (NRJ, 4, s. 579). Jfr nedan s.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=