286 kan endast bli föremål för gissningar. Måhända ha de liksom senare halvorna varit benämnda med hänsyn till väderstrecken. De från sena källor kända beteckningarna behöva icke vara äldre än en tid, då tanken på fylkes- och halvfylkeskyrkorna med dithörande prästegäll trätt i förgrunden. De i sin direkt kända användning oegentliga termerna fylke och halvfylke skulle då verkligen vara minnen från en tid, då Hålogaland bestod av ett nordligt och ett sydligt fylke, av vilka åtminstone det senare i sin ordning var indelat i två halvfylken. Någon anledning att betvivla de båda hålogaländska fylkenas identitet med de huvuddelar av Hålogaland, som i andra källor omtalas som dess båda »halvor», den norra och den södra, torde icke finnas. Men den terminologiska olikheten kan likafullt återspegla skilda stadier av den rättsliga organisationens utveckling. Medan indelningen i tvenne »halvor» tydligen sammanhänger med Hålogalands från historisk tid väl kända ställning som ett inom sig slutet rättssamfund för sig, i laggemenskap men ej i tlngsgemenskap med Frostatingets fylken, kan »halvornas» uppträdande som två skilda »fylken» ha tillhört det föregående skede, då en närmare förbindelse bestod mellan Hålogaland och Naumdal. Denna förbindelse skulle då haft karaktären av ett trefylkesförbund mellan nordhålögernas, sydhålögernas och naumdölernas fylken, alldeles som längre söderut nordmöret, raumdöler och sunnmörer synas ha bildat ett dylikt förbund. Naumdals redan från senare delen av 1200-talet kända indelning i »halvor» bör under nu framställda förutsättning jämnställas icke med halvdelningen av hela Hålogaland utan —för så vitt överhuvudtaget termen »halvor» även i Naumdal får antagas varit använd I egentlig betydelse, d.v.s. åsyftat jämnstora huvuddelar — med det södra hålögafylkets indelning i halvfylken. I alla de tre förbundna fylkena har förutsättningen för en dylik halvfylkesindelning funnits, så snart tredingarnas förvaltningsuppgifter väsentligen övergått till genom deras klyvning uppkomna sjättingar. Fjärdingsindelningen i Naumdal, som tyder på att tredingarna en gång varit skeppsrustningsdistrikt, jämte Hålogalands skeppstal, som, bortsett från det sannolikt senare tillkomna trettonde skeppet, synes varit sex i varje »fylke», ett tal som även i Naumdal torde böra antagas som mellanstadium mellan det ursprungliga tretalet och de nio skeppen i Gulatingslagens förteckning, tala sammanställda för att den väsentliga innebörden av denna överflyttning av förvaltningsuppgifter från tredingarna till sjättingarna varit, att de senare efterträtt de förra som skeppslag. Vad beträffar den förut berörda betänkligheten mot förutsättningen om en indelning i tredingar och sjättingar inom var och en av de hålogaländska »halvorna», förlorar den tydligen sin udd, i samma mån det kan anses sannolikt, att dessa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=