280 dal kallats »halvor» aldrig inneburit en verklig halvdelning i ordets egentliga mening utan endast en tudelning, varigenom kustlandets båda tredingar kommit att sammanföras till ett förvaltningsområde, medan inlandstredingen bildat det andra. I varje fall kan det gamla tredingsnamnet misstänkas föreligga i prästegället Overhaldens alternativa beteckning i Beskriffuelsen: Dalen. Fjärdingsdelningen i Naumdals tredingar leder tanken på en dylik indelnings förekomst i distrikt av lägre ordning än fylken och land i andra delar av Norge och det övriga Norden. Förut har framhållits, att fjärdingsdelning i dylika smärre områden i allmänhet synes sammanhänga med deras uppgift som ledungsdistrikt för utrustning av ett skepp. Exempel härpå erbjuder fjärdingsdelningen i svealandskapens hundaren och skeppslag och i Vikens skeppsredor, varjämte sporadiska fall av sådan organisation kunnat påvisas i enstaka gamla ledungsdistrikt tillhörande de norska kustfylkena mellan Vestfold och Naumdal. Med hänsyn till det ganska påtagliga sammanhanget mellan Vikens skeppsredeindelning och den jutska och götiska häradsindelningen kan måhända förmodas, att den fjärdingsindelning inom häradet, som med säkerhet är känd från götalandskapen och Jutland och varav vissa spår torde finnas även i andra danska land, härrör från en tid, då häradet fungerat som skeppslag. En motsvarande hypotes är möjligen tillåtlig även i fråga om förhållandena i Naumdal. Den här konstaterade fjärdingsindelningen skulle då vara ett minne från ett tidigt utvecklingsskede i detta fylkes ledungsorganisation, då varje treding utrustat ett skepp. Den successiva utveckling, som härvid förutsättes, har motsvarigheter i svealandskapen, där hundarets fjärdingsdelning tyder på ett tidigare ettskeppshundare, som i Västmannalagen efterträtts av två vart för sig fjärdingsdelade skeppslag inom hundaret, i Uplandslagen, som att döma av hundarets åttingsindelning sannolikt passerat det västmanländska stadiet, slutligen av ett fyraskeppshundare; en annan analog företeelse är kanske uppkomsten av flera skeppslag {skip^en) inom ett stort antal danska härad. En omedelbar ökning av Naumdals skeppstal från tre till nio (Gulatingslagens skeppsförteckning) är emellertid föga sannolik. Ett mellanstadium torde böra förutsättas, och det ligger då närmast att tänka sig ett skede, då varje sjätting utrustat ett skepp och alltså skeppstalet varit sex, även om detta skede ej efterlämnat spår i en förnyad fjärdingsindelning. De antaganden, som här blivit framställda om äldre indelning och skeppstal i Naumdal stämma ej illa överens med förhållandena i Flålogaland, vilket, såsom förut framhållits, på grund av antydningarna om en gammal förbindelse mellan dessa båda fylken, med skäl kunde väntas. Visserligen är en rekonstruktion av den hålogaländska fjärdingsindelningen icke möjlig på grundvalen av det fragmentariska material, som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=