279 dingarna framträda som enheter för kyrkobygge och sockenbildning, och de äro underavdelningar inom kyrkliga enheter av högre ordning, prästegällen. Föga sannolikt är dock, att fjärdingsindelningen också har ett kyrkligt ursprung; någon kyrkorättslig grund för en regelbunden fyrdelning av prästegällen torde knappast kunna påvisas. Däremot är det ett från olika delar av Norden välkänt förhållande, att den äldsta kyrkliga organisationen nära anslutit sig till redan bestående världsliga indelningar. Härom vittna termer som häradskyrka och fjärdingskyrka i Danmark, himdareskyrka och tolftakyrka i det svenska Upland, fylkeskyrka, fjärdingskyrka och åttingskyrka i Norge. De anförda norska termerna beteckna i lagarna kyrkor, vid vilka byggnadsskyldigheten åvilat fylket eller dess olika underavdelningar; ifråga om fylkeskyrkan har enheten i Gulatingslagen och Frostatingslagen varit fylket, i Borgatingslagen däremot halvfylket. Från de norska Uplanden känner man under namnet huvudkyrka en motsvarande institution inom de tredingar, vari åtminstone vissa fylken i denna del av Norge voro indelade. Från Viken och Uplanden finnas åtskilliga exempel på att även en fjärdingsdelning inom världsliga distrikt, mindre än fylket, givit utgångspunkter för nybildning av kyrkliga enheter. Det torde vara rimligast att uppfatta även de naumdalska fjärdingarna och fjärdingskyrkorna i analogi med dessa företeelser och sålunda i de förra se enheter i en gammal ursprungligen världslig indelning. I denna riktning pekar också, att fjärdingarna, såsom av den föregående redogörelsen framgått, i flera fall nämnas med andra namn än de där belägna kyrkorna, vilka uppkallats efter de gårdar, på vilkas mark de varit byggda. Men härav måste då också följa, att även de indelningsenheter av högre ordning under fylket, genom vilkas fyrdelning fjärdingarna uppkommit från början icke haft kyrklig utan världslig betydelse. Med andra ord: 1500-talets kyrkliga indelning av Naumdal i prästegäll och av dessa i fjärdingar synes visa tillbaka på en ursprunglig indelning av fylket icke i »halvor» utan i tredingar. Det torde ej ligga något osannolikt i att den kyrkliga indelningen, som mycket väl kan gå tillbaka till den äldsta kristna organisationens tid, på detta sätt skulle återspegla ett äldre skede av den världsliga indelningens utveckling än det, som kommer till synes i bevarade rent världsliga källor. Så snart tredingarna fått ett jämnt antal underavdelningar, har ju en sekundär halvdelning av fylket kunnat efterträda tredingsdelningen, som kanske tidigt förlorat sin betydelse i världsligt avseende, i det att tredingarnas uppgifter övergått på enheter av lägre ordning. I namnet Overhalden på prästegället i Namsenälvens dalgång är otvivelaktigt det medeltida CE/ri halfa, alltså ett halvfylkesnamn, bevarat. Förklaringen kan ligga i att detta prästegäll omfattade åtminstone huvuddelen av den övre fylkeshalvan; möjligen kan det rent av häntyda på att vad som i Naum-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=