277 den ske med anlitande av ett möjligen förefintligt hittills otryckt arkivmaterial från nyare tidens första århundraden. Bättre känd är fjärdingsindelningen i Naumdal. Visserligen har man här f.n. blott en enda källa att tillgå, Ganndske Nommedalls Leens Beskriffuelse aar 1597,^^* men denna synes innehålla fullständiga uppgifter om ifrågavarande indelning vid 1500-talets slut. Beskrivningen följer väsentligen den kyrkliga indelningen i tre prästegäll. Först av dessa nämnes Fosnes gäll, som börjar vid Naumdals sydvästliga gränspunkt Oksbaasen och omfattar kustlandets södra del. I detta gäll finnas fyra kyrkor, av vilkas socknar tvenne (Scevik eller Sund och Otterö eller Vik) uttryckligen kallas fjärdingar; samma beteckning får väl antagas äga giltighet även för de socknar, som höra till de båda återstående kyrkorna, Flalmö kyrka i Flatanger och Fosnes eller Jöens kyrka, och detta med så mycket större skäl, som de båda förstnämnda fjärdingarna omtalas som den »tredje» och »fjärde» fjärdingen i prästegället.^'^- Nästa prästegäll är Overhalden eller Dalen, omfattande dalgången kring Namsen elv. Ffär finnas »fem små fjärdingar»: Ranum fjärding och Skaffue fjärding, med kyrkor av samma namn, Overdal fjärding med Graung kyrka, Fixrö (nu sannolikt Harran) fjärding med Glashou (Gladsö) kyrka och Höland fjärding med Romstad kyrka. Sist kommer Nxrö prästegäll, norra delen av kustlandet, som säges omfatta fyra fjärdingar. Av dessa nämnas Löfsnes fjärding med Var(d)ö kyrka och Kolvereids korshus. Vikten fjärding, där en fjärdingskyrka blivit byggd 1592 och Lecken fjärding med Leckenes kyrka.Den fjärde av de åsyftade fjärdingarna är förmodligen Folden (Foldereid) fjärding, som ej nämnes såsom sådan i beskrivningen över prästegället men däremot i ett föregående stycke om fjorden Folden. Egendomligt är att prästegällets huvudkyrka på Nxrö ej i beskrivningen omtalas som hörande till någon särskild fjxrding; det säges blott att den ligger emellan Vikten och Löfsnes fjärding.Möjligen bör förklaringen Hist.-topogr. Skrifter om Norge og norske Landsdele, ed. G. Storm, s. 157 ff. A.a., s. 162. A.a., s. 167—169. A.a., s. 161: ». . . och er der enn ficrings kirke som er en annex til Nerö der som den fiord [o: Folden] hand endis, och boer der wdi same fierding 17 bönder fattige stackarlle, fordi de boer langt fra söen . . .». I Trondhjems Stifts Reformats 1589 omtalas i Nazrö prästegäll utom Viktens kyrka, som »skal bygges», 4 kyrkor: Hovedkirken med 60, Löfsnes med 30, Lecken med 30 och Folien med 17 bönder; till den projekterade Viktens kyrka sägas 30 bönder ligga (D. kongel. norske Videnskabers selskabs Skrifter i d. 19de Aarh., 1, s. 408). niöa Flist.-topogr. Skr., s. 168 f.: »Mit jmellum Weeten och Löffnes fierring liger Nairöen prestegaard som er en liden omflott öe . . ., och paa denne öe staar kireken, och prestegaarden ligger alleneste paa dene öe . . . Och aff denne kiercke, och aff denne öe som kireken staar paa, haffuer dete hele preste gielld sit naffn och kalles Neröen eller Nerö gield.» 134 131 132 133
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=