276 fiordunge, j wagafiordung). En anteckning från 1400-talet rörande hålogaländska allmänningar omtalar ytterligare två (ludr0y fiordong och raudoy fiordong). I en handling från 1567 tillkomma 9 fjärdingsnamn {Vege Fierding, Veffzenn fierding, Melloe fierdinngh. Bodon fierdinng, Ffolie Fierdinnghy Ledinngs fierdinng, Eng[e]le Fierdinng, Loddinngs fierdinng, Wledo Fierdinng).^-^ Enligt »skattelängder från 1500- och 1600-talen» anföras ännu tvenne ej förut nämnda (Vinje Fjerding och Maines Fjerding).^-"^ Det kan knappast betvivlas att även dessa först på 1500-talet och senare omtalade fjärdingar i verkligheten gå tillbaka till medeltiden. Sannolikt ha fjärdingarna redan då varit vida flera än de nu nämnda. I Petter Dass’ Nordlands Trompet, som skildrar förhållandena i slutet av 1600-talet, heter det: Et Sogn er en Fierding benxvnt af hver Mand, Og de sombebygger de Egner og Land, Demkalder mand Fierdings Almue; Ffver Krasmmer er ogsaa sin Fierding tillagt I hvilken hand holder sin Handel med magt, Og haver et Nost og en Stue.‘-^ I ett topografiskt arbete från slutet av 1700-talet säges Helgelands fögderi vara indelat i 14, Salten i 10, Lofoten i 9 och Vesteraalen likaledes i 9 fjärdingar.’-® Dessa synas i allmänhet, dock icke alltid,’^® ha sammanfallit med socknarna och i fråga om Salten omtalas särskilt, att fjärdingarna äro »Tinglauge , hvor Tingene holdes af Fogden og Sorenskriveren 3de Gange om Aaret». Att med hjälp av fjärdingsförtecknlngarna i denna sena källa söka rekonstruera den medeltida indelningen och komma underfund med de högre enheter, genom vilkas fyrdelning fjärdingarna uppkommit, torde emellertid icke vara rädllgt; det är alltför möjligt att fjärdingar både tillkommit och försvunnit under århundradenas lopp. Om en dylik rekonstruktion överhuvudtaget låter sig utföras, måste ‘25 NGL, 4, s. 773. ‘2* NG, 127 NG, 12® P. Dass, Nordlands Trompet, ed. D. A. Seip (1927), s. 102. Var. (a.a., s. 155): En Fierding betyder et Sogn i vor Land /Og de, som der bygge, dem pleyer og man/ At kalde den Fierdings-Almue . (Forts, som ovan). Av enskilda fjärdingar omtalas »den Laskestads Fierding» (a.a., s. 88). — I. Aasen (Norsk Ordbog [1873], s. 162) upptager s.v. fjordung, m. den särskilt i Nordland använda formen fixring och betydelsen ’et Thinglag, Distrikt, som fordum har udgjort en Deel af et större Distrikt. Mest i Nordl.’. L. H. Bing, Beskr. ov. Konger. Norge (1796), s. 247, 387, 581, 834. Saltens fögderi säges bestå »af 9 Prestegielde», som äro »igien inddelte i 10 Fierdinger eller Tinglauge» (a.a., s. 581), Vesteraalen av »10 sogne inddelte i 9 Fierdinger» (a.a., s. 834). 129 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=