273 pansen mellan detta skeppsredetal och de tio skeppen i Gulatingslagens förteckning skulle bero därpå, att man i Raumsdal liksom i övriga nordnorska fylken utom Naumdal och Hålogaland efter den tid, som nämnda förteckning avser, övergått till den skeppstyp, som redan tidigare genomförts i Västlandets fylkend*^ Onekligen motsvara 10 tvitugsessor exakt av 8 haljpritug skip, och det förefaller därför ganska sannolikt, att ett närmande till Gulatingslagens ledungsordning här ägt rum. På andra håll i Frostatingslagens område har emellertid efter lagens avfattningstid termen skipreiöa vunnit insteg, även om det icke kan anses säkert, att skeppsredeindelningen blivit fullständigt genomförd. Att skeppsrustningsområdena i Raumsdal benämnas »åttingar» synes därför anmärkningsvärt och bör måhända sammanställas med Frostatingslagens vittnesbörd om en gammal åttingsdelning i något eller några av dithörande fylken. Såsom förut framhållits, synes åttingsdelning på de håll i Norden, där den kan påvisas, i allmänhet vara sekundär i förhållande till en äldre fjärdingsdelning. Det kan därför betvivlas, att åttingsdelningen i Raumsdal uppkommit först i samband med ett på 1200-talet försiggånget utbyte av de 10 mindre skeppen mot 8 större.^^® Lika möjligt torde vara, att en redan förefintlig åttingsdelning vid den större skeppstypens införande kommit att sammanfalla med indelningen i skeppsrustningsdistrikt. Men om åttingar eller åtminstone fjärdingar funnits i Raumsdal redan på den tid, då skeppstalet var 10, bör man kanske också räkna med möjligheten, att detta tal tillkommit genom en ökning av den tidigare rustningsbördan. De äldre indelningsförhållandena såväl i Raumsdal som i de båda Mörefylkena måste emellertid erkännas vara i hög grad svåråtkomliga och dunkla. Ett något rikare om också ganska svårtolkat material föreligger i motsvarande hänseende för de båda nordligaste fylkena, Naumdal och Hålogaland. Vad Naumdal beträffar, kunde skeppstalet (9) möjligen anses tyda på tredingsdelning, men tredingarna skulle, om den antydda utgångspunkten fasthålles, ej såsom fallet synes varit med den i Frostatingslagen omtalade och möjligen i de uttröndska fylkena förefintliga tredingsdelningen, vilken i detta hänseende överensstämmer med den gotländska och har analogier i förhållandet mellan fjärdingsdelning och åttingsdelning på andra håll, varit kluvna i sjättingar utan i sin ordning tredelade. Även om man tror sig böra tillerkänna ett visst berättigande Jerstad, a.a., s. Ett sent vittnesbörd om fjärdingsindelning i Raumsdal föreligger i en urkund av 1539 (DN 11, 652, s. 753): oppaa Ssvns och Vaage ffierdwngx tingh. Något självständigt fjärdingsnamn uppträder dock ej här, utan fjärdingstinget är uppkallat efter de båda åttingar, för vilka det var gemensamt forum. Uppgiften lämnar således åtminstone intet positivt stöd för ett antagande om en primär fjärdingsdelning. 18 Ujärne
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=