247 att vilseleda, sänkt sitt gamla skepp i en av fjordarna på Hinnö, äger någon grund, kunde han väl lika fullt hålla sig dold på närmare håll än hos lapparna i Finmarken. Det är icke sagt, att finmarkssägnen får ledas tillbaka till de män som berättas ha skaffat Sigurd livsmedel under vintern. För att få snabba skutor byggda har han väl knappast behövt vända sig till lappar.-" Det egendomliga byggnadssätt, som den senare visan antyder, kan måhända vara ett i Hålogaland bevarat ålderdomligt nordiskt drag.-*^ Skeppet med tjugufyra roddare och sannolikt lika många åror är i varje fall en gammal nordisk fartygsklass, som av vissa tecken att döma haft stor betydelse på ett tidigt skede av ledungsväsendets utveckling.-'-* Hur det än må förhålla sig med den något misstänkta anekdoten om Sigurd slembe och lapparna. det säkerligen föga rimligt 30 vore Från långt senare tider kunna emellertid anföras ett par uppgifter om skeppsbygge hos de norska sjölapparna. Peder Claussön Friis, Norrigis Bescrifuelse (Sami. Skrifter, udg. af G. Storm, s. 403 f.): De hafue synderlig Gaffn att deris Skibbygning, fordi de ere gode Tömmerma:nd, oc bygge alle Nordfar — Jacter oc Skibe hiemme hos dennem sielfue paa deris egen Bekostning for et temmeligt Va:rd, som er 1 J daler for hucr Alen Kiöl i et Skib indtil 20 Alne, huer Alen Kiöl, indtil 30 Alne, huilcket Skib kand vel biere et 100 Laister Gods. De bygge oc Mange Baade, oc huert tiende Aar gifue de Fougden en Baad i Tiende aff deris Skibbyggcri, oc da legge de gierne mange tilsammen oc bygge en stor Baad paa 3 eller 4 Lcester oc gifue Fogden. — Uppgiften torde gälla senare delen av 1500-talet (jfr Storms inledning, a.a., s. LXVI). S. Rheen, En kortt Relation om Lapparnes Lefvarne och Sedher, utg. af K. B. WikLUND (1671; Sv. landsm., 17: 1, s. 67): — — — the byggia Jachter them the sällia till the som i Norige boo, hwar medh the segla till andra länder. Beaktansvärd är i detta sammanhang även en uppgift om förhållanden i ryska Lappmarken för ett tjugotal år sedan. G. Hallström, Båtar och båtbyggnad i ryska Lappmarken (Fataburen 1909), s. 98: »Egendomligt nog bruka de i fjordarna hela året om bofasta ryssarna (ej de karelska nybyggarna) lapparna som båtbyggare och där kan det hända att man kan få se en och annan delvis sydd båt, om också af annan typ och ibland betydligt större än lappbåten. Som bekant uppträder båtsyningen äfven själfständigt hos ryssarna.» Jfr Hj. Falk, Altnordisches Seewesen, s. Vittnesbörden om denna fartygsklass och historiska problem, som stå i samband Järmed, ämnar jag behandla i ett annat arbete. På helt annat sätt än här föreslagits, uppfattas saken av E. Kvälen, Den asldste norske kongesoga s. 82. Den äkta traditionen föreligger enligt honom i Morkinskinnas finmarksfärd. Historien om bergshålan på Hinnö är blott en värdelös lokalsägen (»folkedrös»), som Snorre hört i Nidaros. I verkligheten har Sigurd hållit till längre norrut, i fjordarna vid Malangen; där har det lappska skeppsbygget försiggått. — Att Snorre kombinerat två skilda berättelser är uppenbart. För att bringa dem till överensstämmelse har han måst stryka finmarksfärden. Av denna godtycklighet hos Snorre följer emellertid icke att det är traditionen om Gljtifrafjgrdr, som bör underkännas. Hela berättelsen om mellanhavandet med lapparna, finmarksfärden inberäknad, kan vara framkonstruerad ur stroferna — icke så den andra traditionen, som ger detaljer utöver stroferna men vid närmare granskning befinnes bättre förenlig med dessa. Kiölen la:nger, da tage de 3 Daler for men er
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=