242 Härav skulle man kunna frestas till den förmodan, att en vakthållning mot anfall från sjösidan med utgångspunkt i trakterna från Vita havet bort betecknas som varÖhald norÖr och att det faktiskt använda uttrycket varöhald austr häntyder på en riktning inåt land, mot fjällsidan. En dylik slutsats vore dock sannolikt förhastad. Vid närmare undersökning finner man, att den motsättning mellan nordr och austr, vari austr representerar riktningen mot söder eller sydöst, icke har obetingad giltighet. En sådan betydelse hos austr framträder egentligen, då tanken riktas på Viken såsom slutmålet för en färd utmed Norges västkust^ och har sin förklaring i de sydliga landsdelarnas större utsträckning i öster och väster, i följd varav senare delen av en dylik färd kommer att förlöpa i östlig huvudriktning. Man finner emellertid austr använt redan då resemålet ligger strax innanför kustlinjens begynnande krökning mot öster, t.ex. om färder till Jäderen i södra Rogaland eller till Lister i Agder.® I fråga till Viken torde uttrycket austr vara från Viken utmed kusten regelbundet betecknas med norVtr även då den andra ändpunkten ligger innanför Lindesnäs.** Men ifråga om resor mellan om kustfärder från norra Norge undantagslöst, liksom riktningen fostri) haf?)i farit nortSr til Bjarmalandz. — Hak. saga Hakonars. (Konunga sögur ed. C. R. Unger, s. 285): tvarr ok Andres foru til Bjarmalands ... ok er peir foru nortSan, sigldu peir i röst norör fyrir Straumneskinnum, (jfr G. Storm, om opdagelsen af »Nordkap» og veien til »det hvide hav», s. — Även i diktade sagor, t.ex. Flateyjarbdk, 1, s. 579 (nordr til Biarmalandz, nordr vid Ganduik), 581 (nordr til Biarmalandz), Fornaldar sögur Norörlanda, 1, s. 152, 411, 3, s. 652. —En 1381 daterad anteckning om en ett eller annat årtionde tidigare företagen färd utmed finmarkskusten (Alfr^Öi islenzk, 1, ed. Kr. Kälund, s. 57 ff.) talar om Finnar peir, sem xru aa enda Finnmarkar allt nordur vidr Gandvik. ~ Heimskr., 1, s. 114: Siöan siglöi Haraldr konungr austr meö landi ok kom fram t Vik austr. (Utgångspunkten är Firda fylke, jfr nedan n. 10). — Fagrskinna, s. 350: pa for Sighurör inn i Vaga (i Lofoten) . . . paöan for hann i Vik austr. — Exemplen kunde mångfaldigas. ® Heimskr., 2, s. 317: Ragnhildr sendi menn austr a Jaöar til Erlings, fgöur sins. (Utgångspunkten är Giske i Sunnmöre, jfr s. 313). —Fagrskinna, s. 363 f.: helldo peir noröann (från Tröndelagen) Sigurör oc Markus. . . . pteir Markus sigldu hit nceröra utltciöina firir Biorgvin. . . . Enn er Marcus kvarn austr a Lista, pa spuröu pteir at Erlingr haföe hterr uvighann i Vikenne. Jfr Heimskr., 3, s. 456 f. (märk: . . . t Bjgrgyn, siglöu par utleiö ok suör um . . . austr å Lista). — Heimskr., 1, s. 140: . . . sendi konungr hann austr å Agöir. (Utgångspunkten är Möre). — I en strof av skalden Thord Kolbensson (Skjaldedigtn., A 1, s. 215, B, s. 204, Heimskr. 1, s. 457) däremot: frd Veigu (i Hålogaland) . . . suör til AgÖa. ® Heimskr., 3, s. 435: . . . Vtkina alla norör til Rygjarhits. 1, s. 375 f.: Öldfr konungr for, er vdraöi, ut eptir Vikinni . . . Siöan for hann norör å Agöir. Märk även motsättningen mellan Norör-Agöir ok Austr-AgÖir. Heimskr., 1, s. 196 f. — Ett undantag Heimskr., 2, s. 77: pä for hann vestr eptir Vikinni; . . . får hann svä alt til LiÖandisness. ). — Fagrskinna, cd F. Jonsson, s. er aheiö varet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=