23C som tingskretsar,’® särskilda häradsfjärdingar omtalas ej sällan både i Västergötland och Östergötland/® och östgötalagen känner ej blott »fjärdingsting» utan även »fjärdingshövdingar»."® Sedd i denna belysning torde den östnorska fjärdingsindelningen lämna ett nytt bevis för att häradet i östra Norge icke är ett rättsligt obestämt »bygdehärad» utan en verklig organisatorisk indelningsenhet, närbesläktad med det danska och det götiska häradet och tillhörande samma historiska sammanhang som detta. Härmed är visserligen icke sagt, att det fjärdingsdelade bygdelaget överallt på det norska östlandet betecknats med termen »härad» eller att varje östnorsk bygd, i vars namn detta ord ingår som senare led, varit fjärdingsdelad. I västra delarna av Viken finnas åtskilliga små bygder med namn på -herad, vilka åtminstone i det bevarade källmaterialet icke framträda som skeppsredor,"® även om det måhända icke är uteslutet, att de en gång varit det. Man har utan tvivel skäl att räkna med tidiga omregleringar av ledungsindelningen, och ännu vid tiden för Magnus Lagaböters testamente, sannolikt även senare, torde skeppsredorna mellan Rygjarbit och Svlnesund varit avsevärt flera än man hittills antagit.®® På Uplanden förekomma likaledes ett antal bygdenamn på -heraÖ, utan att de områden, av vilka de bäras, kunna 1 storlek mäta sig med ledungsdistrikten i Viken och utan att anledning finnes att antaga fjärdingsdelning inom ifrågavarande små inlandsbygder.®^ Det torde vara en öppen fråga, om dessa bygder med namn på -heraÖ och andra av liknande storlek verkligen varit de kretsar, inom vilka de även av Uplandens rätt kända häradstingen hållits eller om icke dessas områden snarare sammanfallit med de fjärdingsdelade distrikt, som i storlek synas varit mera jämförliga med kustlandets ledungsdistrikt. En möjlighet är visserligen, att fjärdingsindelningen från kustlandet spritt sig till Uplanden först i samband med en utsträckning av skeppsredeindelningen, som, i fall den någonsin ägt rum, knappast kan vara äldre än från 1200-talets sista årtionden, kanske ännu senare. Det är anmärkningsvärt, att fjärdingsdelningen så gott som uteslutande kan konstateras inom de delar av Uplanden, om vilka man vet, att de under ett sent skede blivit i en eller annan form indragna i ledungsorganisationen.®- Men det torde vara lika möjligt, att kustlandets judiciella organisation 75 7« 77 78 79 80 81 Jfr nedan s. 310.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=