227 dingsdelningen i socknar på Uplanden, i vilka endast en eller två fjärdingar omtalas, gäller socknen som sådan eller ett större distrikt, tingslag eller dylikt, vari socknen ingår. Att komma till full klarhet härom, torde ej alltid vara möjligt.®^ Det är tänkbart, att fjärdingsdelning förekommit såväl i judiciella kretsar av något större omfattning som, i så fall sannolikt sekundärt, i kyrkosocknar såsom sådana. Från åtskilliga håll 1 Sverige är en fjärdingsdelning inom socknarna välkänd; den torde emellertid i allmänhet endast kunna påvisas i relativt sena källor och synes, där kyrkosocknen ej tillika varit ett distrikt med annan uppgift, böra förklaras ur en sekundär utsträckning av en organisationsprincip, som man redan på landskapslagarnas tid finner tillämpad i härad, hundaren och skeppslag. Det kan knappast vara en tillfällighet, att det norska källmaterialet rörande fjärdingsindelning i mindre distrikt än fylken till stor del härrör från det område i Norge, där man på grund av lagarnas vittnesbörd om häradet som tingskrets har att räkna med en verklig häradsindelning. Såväl (1401), 4, 977, s. 714 (1474), NRJ, 4, s. 97 (1528), s. 239 (felskr. Vodme cl. Vodinc; 1528). — Nes: A ske fj. NRJ, 4, s. 99 (1528). Steinrofs (Stenroks) fj. DN, 3, 1037, s. 750 (1506). — Vang: Nashaugs (Nasox) fj. DN, 2, 1038, s. 764 (1511). Skattcims (Skatti n g, Skotyms) fj. NRJ, 4, s. 102, 248 (1528). — Furnes: Delgleims fj. DN, 10, 299, s. 239 1509). — Löitcn: Musa f j . DN, 6, 419, s. 446 (1423), 3, 826, s. 601 (1454), 13, 129, s. 98 (c. 1460). Bergs f j. DN, 3, 826, s. 601 (1454), 8, 396, s. 415 (1472), 7, 505, s. 498 (1490), NRJ, 4, s. 110 (1528). Hofs fj. DN, 5, 688, s. 497 (1440), 7, 514, s. 504 (1496), 10, 642, s. 677 (1532). Aals fj. DN, 4, 980, s. 719 (1475), 1088, s. 799 (1527). — Romedal. Fjederstad f j. DN, 4, 1041, s. 764 (1505), NRJ, 4, s. 105 (1528). Valla: f j. DN, 7, 514, s. 504 (1496), NRJ, 4, s. 105 (felskr. Alhal 1528), 240 (1528), Arnebergs fj. NRJ, 4, s. 104, 240 (1528). — Ottestad. Hve 798 (1527). Identisk med Ottestad fj. NRJ 4, s. 110, 241 (1528). Ringerike. Strandinge (Strandik, Strendige, Strede) fj. DN 9, 366, s. 338 (1473), 2, 967, s. 712 f. (1492), 3, 994, s. 721 (1494), 4, 1072, s. 788 (1516) Valbonda: fj. DN, 10, 99, s. 81 (1402), 138, s. 110 (1424). Norderhof (Nordruff) fj. NRJ, 4, s. 145 (1528?). Fjärdingsdelningen i Ringerike synes ha omfattat hela detta omräde i inskränkt mening, ej någon särskild socken (jfr NG, 5, s. 21, 59 f.). Det fjärdingsdclade området skulle alltså i detta fall vara en treding (jfr G. Storm i Monum. hist. Norv., s. XXVII), i det man till Ringerike i vidsträckt mening som andra tredingar räknar dels Tverdalene, dels Moduiii. Fura» fj. DN, 14, 21, s. 18 (1401), 9, 199, s. 198 (1404), 222, s. 217 (1414), 2, 937, s. 691 (1487), 1041, s. 767 (1512). Odalcii (mellan Raumarike och Soleyjar). Nas s fj. DN, 16, 145, s. 147 (1443). Hadaland. B ier ge fj. (Lundc sogen i B.fj) NHD, 2, s. 55 (1580); förmodas av E. Bull, Polit. inndeling, s. 69 n. 1 vara identisk med Åll eller Handåll. Toteii. Kolbu (Kollebud) fj. (arkivalisk källa 1530, NG, 4: 2, s. 108). Emellanåt uppträda, åtminstone på Hedemarken, liksom i Viken fjärdingar som annexsocknar. Såsom sådana känner man från medeltiden följande fjärdingar: i Nes Steinrof (NG 3, s. 62, 67), i Vang Nashaug och Skatteim (NG 1, s. 91, 99, 101), i Furnes Dcigleim (NG 3, s.s. 76, 81), i Löitcn Hof (NG 3, s. 117, 126). fj. DN 2, 807, s. 605 (1454), 4, 1087, s. r V 1 n C
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=