224 Det är emellertid möjligt att det namn, som svarat mot det nutida Torpane, även kunnat uppträda utan bestämd artikel och att man i stället bör läsa ])orpa i vilket fall utrymmet för det följande /iöi-namnet blir något större. Socknens litia-idA synes ha varit 6. I Bottna socken läses före den första luckan ceydh. Därefter är det övre sneda strecket till ett i (motsvarande »pricken») fullt synligt och likaså övre delen av stapeln till ännu en bokstav, sannolikt ett h. Å en omvikt flik av pergamentet läses bokstaven r, som på grund av vikningen ej är synlig å fotografien. Luckan bör säkerligen suppleras med bokstäverna bia, och det stympade lida-mimnet har alltså varit ceydhibiar L, som emellertid ej återfinnes å den nutida kartan.^" Härefter följer ännu en lucka. Till vänster om denna läses iar t. Närmast föregående bokstav har troligen varit ett b. I luckan finnes plats för namnets förled men icke för något ytterligare liöa-namn. Socknens li'öa-t3.\ torde varit 7. I Svenneby socken finnes ingen textförlust. LiÖa-talet är 7 (6+2/2).^^ Man finner sålunda inom Kville skeppsreda först och främst ett fjärdingsdelat område, sammanfallande med större delen av nuvarande Kville socken. På var och en av fjärdingarna komma 12 1/2 liöar, alltså tillsammans 50. Med hänsyn till dessa talförhållanden torde som säkert kunna antagas, att det fjärdingsdelade området i Kville skeppsreda en gång utgjort en enhet för sig, som varit utrustningsområde för ett halfpritugt skip. Fjärdingsdelningen är karaktäristisk för de svenska ledungsdistrikten och förekommer dessutom i det jutska och götiska häradet. Beaktansvärda skäl tala för att skeppsredeindelningen åtminstone i östra delarna av Viken (Bohuslän och Smålenene) nära ansluter sig till en häradsindelning av med den dansk-götiska besläktad art. I detta sammanhang är fjärdingsindelningens starka framträdande i Vikens skeppsredor av stort intresse. Att denna indelning ej omnämnes i de med Kvilleurkunden i övrigt likartade båda urkunderna rörande Id och Skjeberg torde knappast vara mer än en tillfällighet. Från Skjeberg känner man en fjärding genom en kyrklig jordebok från omkring 1400, och även i övrigt finnas från Vikens olika delar, ej minst från Smålenene, åtskilliga vittnesbörd om fjärdingsdelning i mindre distrikt.^® I vissa av dessa fall kan möjligen tvekan råda, om det Å kartan återfinnas däremot följande lida-namn från denna socken: skyrholma l. (Skärholmen), bnekku l. (Bräcke), botnna l. (Bottna), rnangstadha l. (Vrångsta), giisllagterdis l. (Gisslegärde). Följande av socknens lida-namn återfinnas på generalstabskartan: krika l. (Kregge), sandbtekia t. (Sandbäck), cefratuna L (övre Tun), sueinabiar l. (Svenneby, säkerligen kyrkobyn), kterbiar H. l. (Kärrby), vyllnkiars />./. Qvillekärr?). Grötsbacka skeppsr. (el. Hålta s. ?). S v a n k a f j . RB, s. 335 (c. 1400). Skjeberg skeppsr. U 11 e r o y f j . RB, s. 511 (c. 1400), jfr s. 192, 203. öymark s. (del av skeppsr.?, jfr Bull, Leding, s. 139). Gröböllis (Grobördh) fj. DN, 7, 384, s. 378 (1428), 7, 651, s. 702 (1528). Sti kla fj. DN, 12, 193, s. 167 (1432), 10, 159, s. 123 (1434).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=