RB 32

211 Frågans bedömande försvåras genom osäkerheten om utsträckningen av det område, som här representeras av folknamnet greenir, vilket tydligen ansluter sig till bygdenamnet Grenland. I egentlig och trängre mening anses detta namn ha betecknat ett område omkring Norsjö i nedre Telemarken, som endast på en kort sträcka i Solums socken utmed norra sidan av Frierfjord stod i omedelbar beröring med havet."* Nyligen har emellertid uttalats en förmodan, att Solum skulle hört till Gjerpens skeppsreda; •’* denna har naturligtvis haft sin kärna i Gjerpens socken, som i äldre tider under namnet Hgfund liksom Bamblar (nu Bamle) uppträder som en bygdeenhet, sidoordnad med det egentliga Grenland,® och det sistnämnda har väl i så fall varit ett rent inlandsområde.'^ Enligt en åsikt skulle det egentliga Grenland i sin helhet tillhört en enda skeppsreda, uppkallad efter gården Lindheim vid nordänden av Norsjö.® Om detta vore riktigt, kunde uttrycket groena skip antagas syfta på det skepp, som skulle utrustas från Lindheims skeppsreda; det vore då ej osannolikt, att denna till stor del långt upp i landet belägna skeppsreda — den omfattar även Hiterdal i det egentliga Telemarken ® —tillkommit senare än de övriga i Viken, övriga områden västerut till Rygjarbit på gränsen mot Agder skulle då innefattas under beteckningen vikverir, som i öster sträcker sig ända till Götälven; något annat skäl för särskilt omnämnande av »gröner- ^ P. A. Munch, Hist.-gcogr. Beskr. ov. Konger. Norge, s. ; E. Hertzberg i NGL, 5, s. 800 s.v. Grenland. Jfr de av Munch i uppsatsen Om Beliggenheden af det gamle Grenland (Sami. Afh., 1), s. 66 ff. anförda källcitaten. Särskilt anmärkningsvärd är en i en kodex av landslagen befintlig anteckning med hand från 1500-talet, där antalet tingmän aff Hoffnindc, aff Grenlandt, aff Bamblum, aff huer prestegicldz j skatlandt, aff Nmnmcdall angivas vart för sig (NGL, 2, s. 13 n. 13). »Skattlandet» är övre Telemarken (Munch, Sami. Afh., 1, s. 67 n. 3). Se även Munch, Om den gamle vestfoldske Söhandelsplads i Skiringssal (Sami. Afh., 2), s. 363. ^ E. Bull, Lcding, s. 137. Något verkligt bevis för att Solum(Sdlheimar) skulle räknats till vare sig Grenland eller Hpfund torde icke blivit framdraget. ® Munch, Hist.-gcogr. Beskr., s. 179 f., Sami. Afh., 1, s. 67; Norske Gaardnavne, 7, s. 137 f. Se ovan n. 4. ' Som ett inlandsområde i förhållande till Viken synes Grenland uppfattas, då det om Harald grenske berättas: hann var sendr til fåstrs upp d Grcnland til Hråa ins hvita, lendz mannz (Hcimskrlngla, ed. E. Jonsson, 1, s. 244). Omedelbart förut har omtalats, huru Harald gråfäll i Tunsberg dräpt Harald grenskes fader Gudröd Björnsson, konung i Vestfold, och därefter tillsammans med sin broder Gudröd Eriksson lagt under sig »hela Viken». ® Munch, Hist.-geogr. Beskr., s. 183. * DN, 9:1, 228, s. 225 (1419): — — — Strandh er ligger j Rygincc sokn j Lindeims skipreidho a pilamarkenne. jfr Munch, Hist.-gcogr. Beskr., 181, 183, 184; E. Bull, Lcding, s. 134. Formuleringen i brevet innebär icke, att Lindheims skeppsreda i sin helhet tillhört Telemarken. I andra medeltida källor omtalas såväl Nes socken, där gärden Lindheim ligger, som de något nordligare grannsocknarna Sande och Bö, vilka måste tillhört samma skeppsreda, såsom belägna »på Grenland» (jfr citaten hos Munch, Sami. Afh., 1, s. 66).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=