205 indelningen i hamnor, hair eller arar ytterst kan föras tillbaka på ledungsskeppets konstruktion.®- Åttingsdelning uppträder visserligen i det uplandska hundaret och just i dess egenskap av ledungsdistrikt.®^ Hundarets ledungsprestationer äro emellertid beräknade efter fyra skepp. Ett tidigare utvecklingsskede företer Västmannalagen, där hundaret är uppdelat i tvenne vart för sig fjärdingsdelade skeppslag (skipl^ghi), vartdera för utrustning av ett skepp.®'* Av allt att döma har åttingsdelningen i Uplandslagen uppkommit då vid övergången till fyra skepp hundaret blev enhetligt rustningsområde; de forna skeppslagens fjärdingar kommo då att kvarstå som åttingar av hundaret. På liknande sätt torde bakom åttingsdelningen i Voss dölja sig en indelning i fjärdingsdelade skeppsredor. En av åttingarna {Strindar dttungr) uppträder ofta under namnet Gullfjortiungrinn, GullfjorÖungs dttungr. Man har anmärkt, att detta icke behöver tyda på att en indelning i fjärdingar föregått åttingsindelningen.®^ Tydligen åsyftas härmed, att en ursprunglig fjärdingsdelning av det åttingsdelade området som sådant ej behöver antagas. Som andra alternativa möjligheter framhållas nämligen dels, att här kunde menas en fjärding av ett mindre distrikt, dels att fjoröungr i denna sammansättning kunde ha den avbleknade betydelsen ’bygd, distrikt’. Den senare förklaringen, åt vilken man synes velat lämna ett visst företräde, torde vara föga sannolik. Som allmän regel torde kunna uttalas, att åttingsdelning i de nordiska länderna är på ett eller annat sätt sekundär i förhållande till en indelning i fjärdingar, antingen så att åttingarna genom förnyad delning uppstått ur fjärdingarna eller så, att två vart för sig fjärdingsdelade områden blivit sammanslagna till ett. Likaså torde sjättingsdelning knappast förekomma annat än i samband med en primär tredingsdelning.®® Att fjoröungr skulle uppträtt i en vag betydelse av ’bygd’ inom ett område, där en aritmetisk bestämd indelning i åttingar förekommer, och till på köpet som beteckning för en av enheterna inomdenna, synes dessutom föga antagligt. Möjligheten att namnet GullfjorÖungr ursprungligen gällt en fjärding inomVossevangen som helhet och vid en senare klyvning av fjärdingarna kommit att övergå på ena halvan av denna fjärding torde också kunna lämnas å sido. Den rimligaste förklaringen är utan tvivel, att namnet sammanhänger med en 62 «=» UL KgB II VmL KgB Magnus Olsen i NGN, 11, s. 559: Naar denne Aatting har et med fjoröungr sms. Navn, behöver dette ikke at tyde paa at der her paa Vos forud for Aattingsinddelingen har gaaet en Inddeling i Fjerdinger; det kan nemlig enten her menes en Fjerding af et mindre Distrikt end det nuv. Voss Herred, eller fjoröungr har i denne Sammensa:tning kanske snarest den afblegede Betydning: Bygd, Distrikt. Jfr nedan s. 271. 64
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=