199 nedsättning och att skeppsredetalet även för dessa fylken en gång varit 16, en siffra, som i fråga om Agder återfinnes som skeppstal i Gulatingslagens förteckning. Skeppsredetalen, sådana de antagligen direkt föreligga i eller indirekt antydas av testamente, äro således genomgående delbara med 4. Säkerligen riktigt har man ansett detta förhållande sammanhänga med fylkenas indelning i fjärdingar."*- Av vissa stadganden i Gulatingslagen framgår, att fjärdingsindelningen varit av betydelse inom ledungsväsendet såväl för personlig representationsskyldighet som för skeppens förvaring och byggnad."*^ Samma aritmetiska förhållande gör sig gällande i Gulatingslagens skeppstal för västlandsfylkena. Även dessa tal (Agder 16, Rogaland 24, Hordaland 24, Sogn 16, Firdafylke 20, Sunnmöre 16) äro genomgående delbara med 4. Detta tyder på att man redan vid skeppstypsreformens genomE. Bull, Leding, s. 47. A.a., s. 14 n. 1 antager Bull på grund av tingmansreglerna i G 3, knappast med tillräckligt fog, att den i Gulatingslagen omtalade fjärdingsdelningen ej sträckt sig till Sunnmöre och Agder. G 296 (NGL, 1, s. 97): — — — Nu skytzt maSr undan tale oc leypr fylkna i mellom. te5a fiorSonga. oc gerir hvarke her ne par. sa er kttnnr oc sannr verÖr at pvi. pa er hann maVtr utlagr. G 298 (NGL, 1, s. 98): — Nu ef pu villt manntals krevia i annan attong. alia i annan fiorliong. pa seal a pingi krevia. Nu fcerer matir bu sitt i annat fylki. ada i annan fiordong. pa seal sa eigi taca verö firi skip sitt. oc eigi kaupa sér annat, oc ganga par i tal sem hann vill. G 305 (NGL, 1, s. 100): — — — Nu scolo peir par upsdt hava. sem peir hava at fyrnsku haft. En ef iorö brytr (o: prytr NGL, 5, s. 116). pa seal konongs iorH skylld til ef hon er til innan fioröongs. En ef hon er eigi til. pa seal kaupa tuft. par sem peir vilia. sva sem menn meta. G 306 (NGL, 1, s. 100 f.): Nu seeker skip fyrnska. oc scolo peir annat gera. pa scolo peir par gera sem peir vilia gort hava. oc spilli hvarke acre ne eng. Nu er konongs iorö skylld til at fa til skips ef hon er til. Nu er hon eigi til. pa seal fat il i hvers more er vill. En ef fleiri skip seal gera. pa seal eigi eins more eyöa. — Nu seal smiöa til krevia alla pa er innan fiorpongs ero. unnz yrnir ero. Stamna smiör hverr er secer at .vi. morcom. ef hann firi nemc at fara til. Jfr den av E. Bull, Leding, s. 14 n. 1 gentemot Hertzberg hävdade säkerligen riktiga uppfattningen av G 306 i fråga om den enhet, inom vilken byggnad av flera skepp förutsattes äga rum: fjärdingen, icke skeppsredan. I Bulls översättning (a.a., s. 19) har ett fel insmugit sig: »Nu skal håndverkerne kra:ve alle dem etc.» i st. f. »Nu skall man till skeppsbyggnad inkalla alla de handtverkare etc.» Oriktig är troligen även översättningen av orden fa til i huers more er vill och eins more eyöa: »skaffe (tomt) i hvis mark man vil» och »ödelcCgge én mands mark». Mprk torde här som eljes betyda 'skog’, och bestämmelserna synas syfta cj blott på för skeppsbyggnaden behövligt utrymme utan även på därav påkallad timmeravverkning. Gulatingslagens starkt hopträngda framställning bör, såsom Hertzberg påpekat (NGL, 5, s. 458 s.v. mörk f. skog, udmark), utfyllas med hjälp av L III 2 (NGL, 2, s. 34): — — — konungs iorö er skylld til at reisa skip a ef hon er til. Sua er oc konungs mork skylld til landuarnar skips at fa oc allra annara peirra sem markir eigu at iamfnaöe ptii at engi skal eins manz mork ceyöa.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=