Kap. 2. Tvitugsessa och half]3ritugt skip De norska ledungsskeppen uppgivas i två redaktioner {A och B) av den i handskrifter från 1300-talet bevarade »ledungsanteckningen» uttryckligt vara genomgående tvitugsessor, och då manskapssiffrorna såväl för antalet skepp som för hela ledungshären äro desamma i den tredje redaktionen (C), måste även här meningen vara, att flottan helt och hållet bestod av detta slags skepp. Just den omständigheten, att fartygsklassen här ej nämnes utan underförstås som något självklart, tyder måhända på, att denna redaktion företer den äldsta formuleringen. En välbekant uppgift i lagstadgandets form, säkerligen ej yngre än 1200-talets början,^ upplyser om, att Gulatingslagens fylken redan vid denna tid borde utrusta fartyg av större typ, halfpntng skip, d.v.s. skepp med 25 par åror, medan det normala ledungsskeppet för rikets övriga delar var tvitugsessan, skeppet med 20 par åror. Stadgandet, som fått plats i Äldre Gulatingslagen,- är av följande lydelse: Hvessu morg skip or huermjylki. pat eigu Vikveri at gera sextigu tvitugsesna. oc groena skip firi. EgÖir scolo gera .xvi. skip halfpritug. Rygir scolo gera .iiij. skip .xx. halfpritug. En HorÖar annat slict. Sygnir .xvi. skip halfpritug. FirÖir .xx. skip halfpritug. Mcerer .xvi. skip halfpritug. Raumdaeler .x. skip tvitugsessur. NorÖmoerer .xx. skip tvitugsessur. Broender atta tigir tvitugsesna. Naumdoeler .ix. tvitugsessur. Haleygir .xiii. tvitugsessor. oc citt pritugt skip .vii. i syÖri holfo. En .vi. i norSre holfo. pvi at peir eigu varÖhalld austr. Med dessa föreskrifter överensstämmer den från slutet av 1300-talet bevarade anteckningen varken i fråga om skeppstypen eller i fråga om skeppens sammanlagda antal, som enligt Gulatingslagens förteckning utgör 309 eller 310 beroende på omhålögernas skepp anses vara 13 eller 14. När anteckningen uppgiver skeppstalet 336, kan beräkningen icke heller direkt grund sig på 1200-talets eller 1300-talets skeppsredeindelning. I ^ Se nedan s. 195. 2 G 315 (NGL, 1, s. 104).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=