174 detta ännu var tolv marker. Då Birger jarl genomdrev en höjning av det senare till fyrtio marker, synes man alltså kunna antaga, att åtminstone något av de lägre bötesprivilegierna funnits redan före hans tid; möjligheten att de övriga blivit senare tillmätta i förhållande till detta bör däremot åtminstone tills vidare hållas öppen. Att bötesbeloppet för konungens del ursprungligen varit tolv marker torde visserligen giva anledning att hypotetiskt tillskriva ifrågavarande kungliga bötesrättigheter en ganska hög ålder, då fyrtiomarksboten såsom den typiska svenska konungsboten i varje fall torde kunna följas tillbaka till 1100-talet.®® För de övriga östgötska bötesprivilegiernas datering är emellertid därmed tills vidare intet vunnet, då man vet att konungens bötesrätt på dessa punkter ända till Birger jarls tid förblev stående vid tolv marker. I och för ett allsidigt bedömande av dateringsfrågan måste emellertid till att börja med även svealagarnas {jokkabotsstadganden tagas med i räkningen: um pokkte bot. warptier kununx man drapin. pxr ar fiuratighi markar pokka bot at. warpar yarls man drapin. allr biskups. tolff markar pokka bot at. warpar kununx rapmanz pianistuman drapin. allr ok andra riddara. sax markar pokka bot at. panni pokki kombar ai .). utan .}. drapum. han a taka harra pas sum drapin ar. j. hundrapa gialdum. aru ai pokka bötar. SdmL MB XXXV: Uarper kununx pocka bot. warper iarls eller biscups at pocca botum. warper pas barrans swen drapin. sum stallara. aller pas sum i kununx rap ar. wari par pocca bot .VI. marker. Gifs oc hwarghin pocca bot. vtan i drapum. Map hundrapa marka bot. giwas anga pocca böter. HL MB VII § 1. Warder Kunungx man drapin: Tolf marker tokka both at. Biskups man: Siäx marker. Riddara swenä, trea marker. Thänni tokki komber äj i, vthan i drapum: Taki the both herra thes sum drapin är. II VmL MB XVII: Varpar conungs man drapin. par aro .XL. markar pocka bot. oc angin annar harra aghar pocca bot crawia. vtan conongar en. Helsingelagen står i fråga om konungens bötesrätt kvar vid det i östgötalagen omtalade äldre beloppet, tolv marker.®^ Beträffande övriga bötesbelopp i Helsingelagen ställes man inför frågan, huruvida även de UL MB XXiNv tals man drapin. taki kununger .XL. marker at man drapin. taki hwar pera .XII. marker bape hawer stekara oc ®® Beviset härför ligger i fyrtiomarksbotens uppträdande som ledungslame i överenskommelsen mellan den svenske konungen och gutarna rörande de senates ledungsskyldighet (GL Hist. 6) om dateringen av denna överenskommelse se bl.a. A. Björkander, Till Visby stads äldsta historia (Fornvännen 1920), s. 156. Till en vida äldre tid återföres den svenska fyrtiomarksboten, om, såsom sannolikt synes, den redan i den äldsta redaktionen av Russkaja pravda uppträdande bötessatsen 40 grivnor går tillbaka på gammal svearätt. Jfr N. Beckman, Jaroslavs rätt och de svenska landskapslagarna (Stud. i nord. filol., utg. gen. H. Pipping 3: 3). Till dessa frågor har jag för avsikt att återkomma i en specialundersökning rörande fyrtiomarksbotens historia. Jfr Tunberg, a.a., s. 165.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=