123 finner man emellertid bötesbeloppet tolv öre och för lägersmål med ofri kvinna bötesbeloppet sex öre.^” Dessa belopp äro identiska med slagsmålsböterna för frigiven och träl och häntyda liksom de påett ursprungligt bötesbelopp av tre marker för närmast högre kategori. Att lägersmålsboten för ättboren kvinna blivit satt till dubbel tremarksbot torde ha sin förklaring däri, att den enkla tremarksboten fått en ny användning. Denna bör emellertid icke sökas i de tre marker, som av den, som lägrat ofri kvinna, skola gäldas, om kvinnan dör i barnsäng; detta belopp utgör nämligen icke lägersmålsbot utan är sannolikt det som skadestånd erlagda trälvärdet. Den efter vad det förefaller på fördubblingsprincipen byggda bötesserien för lägersmål företer i den äldre lagen en lucka, som emellertid torde kunna fyllas med hjälp av den yngre lagen, vars motsvarande serie är aritmetiskt fullständig från sex öre till sex marker. Tremarksboten utgår här för lägersmål med ofri hemmafödd trälkvlnna, som bär bondens nycklar, d.v.s. intager en särskilt betrodd ställning i hushållet, motsvarande brytens bland de manliga trälarna.-'’- Den kategori, som här i bötesskalans regelbundna aritmetiska stegring intager rummet mellan ättboren och frigiven kvinna, avbryter så till vida den sociala stegringsserien, att ett specialfall av ren ofrihet kommit att stå mellan frihet och halvfrihet. Sannolikt har man här förklaringen till den med hänsyn till såväl den norska fullrättsboten som den östgötska |)okkaboten vid lägersmål, vilka båda för den kategori, som motsvarar Västgötalagens dethoren kona, utgöra tre marker, oväntat höga västgötska lägersmålsboten för sistnämnda kategori. Den med bondens nycklar ombetrodda trälkvinnan torde utgöra ett senare inskott, som övertagit tremarksboten, varvid denna för dethoren kona blivit fördubblad; då denna fördubbling inträtt redan i lagens äldre redaktion, synes inskottet vara av gammalt datum, fastän det först sent blivit upptecknat i skrift. Ett spår av tremarksboten som ursprunglig lägersmålsbot för fri kvinna I VgL GB 6 § 3 (se ovan n. 48). I VgL GB 5 pr: GiHter mal},er manni sak. at han havir lighoet hos huskono hans. pa skal firi gangx tilptter ep. icllder hötte. VI. örte. Jfr II VgL GB IIII som har den karakteristiska formuleringen huskuno hans Itegrtet. ok hanum skam giort, vari botens innebörd av uppr.ättelse för ärekränkning kommer till direkt uttryck. I VgL GB 6 § 3: — — — pen barn .a. vid ambut. han skal varpte hanni. til ptcs tcr hun gitter kuxrn draghit. ok ko molktet. Dör hun af barni bötte han. III. markter. Jfr II VgL GB XL II VgL GB XI pr: d£n annöpof [a: annöpog'\ fostrte bter niclte bondtens. liggter maper mep henni. böte. III marker. —Jfr här och med i föregg. noter anförda stadganden II VgL Add. 12 § 2: pettte marker, ok pem taki pten pa var giptter maper barn fyst til kom. teller arui hans. eig ma oc heghterböte .i. flere terfpe gangx. vtten pem se bor[g]hape. Firi frtefljsgiuu. XII. örte rettom giptter manne. peem [skyldaster ter pem] sum hana tok. i tet mep sik. ten eig liuer pten sami hante i tet tok firi ambut. sex örte peem hante aghter. bter hon nyklte eghandtes böte III marker pten Iteghter giörpe. lagha böter, firi Iteghter firi frtcls tetttepte kono. sex aru
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=