108 ligger ordet i den östgötska Söderköpingsrätten.^ Den enda svenska lag, som eljes har ordet, Uplandslagen, nyttjar det i den starkt avvikande bemärkeisen ’betydligare åverkan å jord’.'* »Jämnadseden» förekommer i Västgötalagen ^ i en form, som nära överensstämmer med norsk rätt.® Institutet och termen finnes emellertid även i danska lagar.'^ östgötalagen känner saken men ej namnet; ® i övriga svenska lagar omtalas ej denna ed. Gemensam för Västgötalagen och den östnorska rätten, senare även den norska landslagen, är beteckningen f^arföling (fno. fjdrfoeling) för visst slags dödande av annans husdjur; i östgötalagen återspeglas uttrycket indirekt, då gärningsmannen kallas ftefylinger; från andra rättskällor är det icke känt.® Den västgötska samhällsordningen liksom den norska kän- ® G. E. Klemming, Upplysningar — — Vitterh. Hist. o. Ant. Ak. Handl., 25), s. 277: Göme sik hwar man ät han göri ängttm förnäme, vtän han tiki pant firi husalegho ällä falan dryk vtan han se sakär at prim markum. N. Beckman (Äldre Västgötalagen övers. o. förkl., s. 92) yttrar, att ordet förnäme »användes i Söderköpingsrätten om otillbörliga åtgärder av hyresvärd mot hyresgäst». Av stadgandet framgår dock endast, att hyresvärds pantning för hushyra eller saluhållen dryck icke anses som förnäme. Av sammanhanget (jfr även de båda föregg. raderna) antydes, att stadsrätten använt ordet om olaga pantning. ■* UL JB XV § 1, VB 13 § 2. Schlyter Ordb. o. Gloss, s.v. ® I VgL VS 4: /En (Ctborin man fa vapx. skenu parf hvarti uip spik allter sper. pa a han iamnxpér ep m^p sjetttergterp. Sva se m<er gud holl. oc vattum minum. at iak gaf par slika sak sum. pu giuar nu mar. pa uildi iac slikum ratti. vna sum nu föra. iak. par fram. II VgL VS XII: Far atboren man vapa skeno. parf vip huarte spik aller spiar. pa aghu vinir perra pem satta at göra. ok sax öra fram lagias ok iampnapa epa hanum gangas. b. s. s. g. h. ok. v. s. an iak gaui per slika sak sum pu giuir nu mik. pa vilöi iak lita at polikum rat sum nv förir iak pik fram. ® Bj 31 (NGL, 1, s. 310): — — — En hvervitna er maör boetir manni fullrétti. pä skal hann vinna honum iafnaÖareid. at hann mundi slikt sättmäl ok slikar bcetr ser til handa taka af honum. ef hann atti slikan hlut mals sem hann. ok vari peir iafnir menn ok vildi hann sätt taka. ( =Bj 90 NGL, 1, s. 320). Bj 32 (s. 310): En iafnaöar eiör skal fyrir trygöakaupi i kaupangi. Jämnadsedens avskaffande Hk 49, L IV26, L IX 16» Brandt, Forel., 2, s. 5. ' SkL I 110—112, Eriks Sjell L III: 27 (GDL, 2, s. 248 ff.). ® ögL KrB XIII § 3: — — — Nu uitnar man sinn piuf. alla uitna mapar man til draps. alla sighar ok sua. at passa sat uill iak taka af pik sum pu tokt nu af mik. alla suar man annan til fralsis. pa aghu egh pe epa a biskups namd koma. — — — * I VgL R 8 pr II VgL R 17. Gemensam lag för Eidsivatinget och Borgartinget (Tunberg, Studier, s. 214 ff.), NGL, 2, s. 523. L VII 37 (NGL, 2, s. 126 f.). ÖgL BB XXIV § 6. På den omstridda frågan om ordet betecknar handlingen såsom skymfande eller såsom förenad med döljande av djurkroppen saknar jag anledning att här gå in; se härom Hertzberg i NGL, 5, s. 192 s.v., Brandt, Forel., 2, s. 117 m. n. 1, S. Bugge i Arkiv f. nord. filol. 2, s. 236 (av foela); Schlyter, Gloss, t. VgL, s. 402, s.v.. Gloss, t. ÖgL, s. 270, S.V., Ordb. s. 205 ff. s.vv. Möbius Analecta Norroena, s. 243, Rydqvist, Sv. språkets lagar, 4, s. 32. H. Pipping i Stud. f. nord. filol., , s. , Beckman, Äldre Västgötal. övers. o. förkl., s. 58 f. (av fela). — — Söderköpings-Rätten (K. om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=