95 Man har därför att räkna med möjligheten att femtonmarksboten vid sidan av konungens personliga rätt innehåller själva det materiella trälvärdet. I svenska och danska lagar finnas bestämmelser, där det normala trälvärdet uttryckligt sättes till tre marker,och även i norsk rätt finner man stadganden som synas utgå från samma värdering. Friboren kvinna som låter sig lägras av träl skall enligt Gulatingslagen »gå i konungens gård», enligt gängse och sannolik tolkning till trältjänst, men må lösa sig därifrån med tre marker. I samband med ett normalt trälvärde av tre marker står sannolikt även Gulatingslagens stadgande, att fri man må lämna sitt barn i gäldsträldom för tre marker men ej mera och att fästeman är skyldig att erlägga tre marker till sin fästekvinnas utlösning om hon blivit härtagen.Arbetsföra fria män och kvinnor göra sig enligt Frostatingslagen och Bjarkeyarrätten genom lösdriveri förfallna till tremarksbot. Konungens armatur eller vem som helst annan kan gripa och föra den skyldiga till tings och äger sedan nyttja honom som egendom {fényta) därest han ej av fränderna löses med tre marker (F X39 NGL 1, s. 226, Bj 163, s. 333 f.). Kvinnan som far med trolldom skall enligt Eidsivatingslagen böta tre marker och kan, om hon ej förmår detta, nyttjas somegendomav vem somvill.^-'’ 11 G 198 (NGL, 1, s. 70): JEtthoren kona legsc meö prale. pa seal hon ganga i konongs gard. oc leysa sic pedan .iij. morcom. — Jfr Fagrskinna, ed. Munch-Unger k. 17 (s. 10): G 71 (NGL, 1, s. 36): jEttborenn maQr ma geva barn sitt i skulld. ef hann gefr a pingi. ceda at oldrhusi. aSa at kirkiu sokn. pa ma hann geva i priggia marca sculld oc eigi meiri. pa seal pat hallda. seal eigi barnet riuva og engi madr annarra. Jfr B II 14 (NGL, 1, s. 358). Jfr Brandt, Forelassninger, 1, s. 69. ** G 51 (NGL, 1, s. 28): — — — Nu verdr festar kona mannz hernumin. pa er hann skylldr at fara efter henne, oc leggia merer .ii), til at leysa hana ut. en ervingi pat er auc skal. Brandt, Forelaesninger, 2, s. 87. — Jfr också det svårtolkade stadgandet F IX 16: — — — En ef leysingia manns fyrirliggr ser. pd seal hon giallda scapdrottni sinum .ii), merer, oc reiSi sd madr fé pat er vill. En ef hon vill brigda sic sidan, pd seal hon fara at leidzlu sem mans madr til scapdrottins. Enligt Brandt (/.c) föreskrives här, »at frigiven Kvinde, som begaar lejermaal, skal vende tilbage i sin forrige Trasldom, indtil hun loser sig med 3 Mark». Gjessing, Trasldom i Norge, s. 126. översätter orden ef hon vill brigda sic sidan med ’hvis hun senere vil unddrage sig derfor’ (d: att böta tre marker). Enligt Hertzberg i NGL, 5, s. 115 (s.v. brigda) skall vid brigda sik underförstås or prymslum; brigda uppföres under betydelsen ’bringe ud af et vist retsforhold, lose, indlose’. Jfr G 71 (NGL, 1, s. 37) — — — Nu kemr frials madr i skulld oc er eigi rett tekinn i. pa seal hann fara a ping oc brigda sic or skulld. parf hann engum manne at stefna til. 15 E I 45 NGL, 1 s. 390.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=