RB 31

78 kan intet svalg vara befäst. Utgår således fn. herskiqldr från samma konkreta förställning som den longobardiska rättens arischild, torde ej heller det förras ursprungliga reala identitet med den »härsköld», som är känd från olika västgermanska dialekter, kunna bestridas. Betydelseutvecklingen av mht. mit. herschilt är i sina tidigaste stadier alldeles parallell eller rättare sagt identisk med den, vi känna från longobard. arischild^ ehuru den konkreta utgångspunkten i förra fallet ligger icke i fridsbrottsledarens sköld utan i den laglige härförarens, i sista hand konungens. Vi ha nyss sett den i Fredrik Barbarossas läger på Ronkaliska fälten. Som symbol för det kungliga tingsuppbådet, härbannet, övergår den lätt att beteckna härskaran, krigarföljet, som lyder uppbådet och fylkar sig kring skölden. I denna bemärkelse kan ordet förekomma i förbindelser, ur vilka en betydelse ’krigståg’, ’krig’ otvunget framgår. Möjligen är det riktigt, när man i vissa användningar av fno. herskjqldr velat spåra en påverkan av dessa sekundära betydelser i de kontinentala dialekterna; med den gemensamma utgångspunkt, som vi trott oss finna, vore dock en rent nordisk utveckling med samma resultat ej otänkbar. På de ytterligare specialiserade betydelser av mht. mit. herschilt, som utvecklat sig inom länsrätten och särskilt framträda i Sachsenspiegel och Schwabenspiegel behöver jag ej ingå, då deras sammanhang med de nu berörda är uppenbart och torde vara oomtvistat. Liksom konungens härsköld kunnat upphängas som symbol för hans fridshägn ha säkerligen även ringare herrar inom sina områden kunnat nyttja ett dylikt tecken för sin myndighet. Banbrytaren på de germanska rättsantikviteternas område har framdragit ett exempel härpå från medeltidens slut. I ett domstolsprotokoll av 1482 från byn Becheln nära Lahns inflöde i Rhen rörande herrarna Greiffenclau von Vollrats rättigheter i denna by har intagits »en artikel ur ett gammalt register» av följande lydelse: Welcher zeiten oder wan mein herr her Friederich Greiffenclae keme reiten in das dorf Becheln selbst sechst oder selbst zehend, mehr oder minner ungefehrlich, so soil er sich in seinen hof lassen u. was er mit seinen freunden verzert oder mit seinen pferden, das soil die gemeine des dorfs bezahlen u. solt im das beste thun, u. wer es sach, dass das dorf Becheln Veden oder feindschaft hatte, so soil der disgem. der Friederich Greiffenclae seinen schild henken in das dorf vor sein hofe u. soil da das dorf beschirmen u. helfen behalten vor schaden. Ehuru 1482 års byrätt ej var fullt övertygad att bestämmelsen om byns underhållsskyldighet till riddaren och hans folk vid deras besök på herrgården verkligen varit ordentligt vedertagen erkännes den nu som giltig. I sammanhang härmed förutsättes även att byn i händelse av fejd skall kunna begära hjälp hos herr Fredriks nu levande ättling junker Johan Greiffenclae, somdå skall rida dit med sina män

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=