56 Märkligt är att skeppsjurisdiktionen här förutsättes omfatta olika slag av mål. Att den handelssjörättsliga skeppsdomstolen i förhållande till den ledungsrättsliga genomgående är ett sekundärt institut, torde av skäl, som i det följande skola anföras,®^ vara sannolikt. Skeppsdomstolens mera vidsträckta kompetens i de sydjutska stadsrätterna, som f.ö. för tjuvnad ombord å skepp icke stadga hängning utan ett annat, egenartat straff,®® talar dock icke för att institutet här är ett lån från den jutska ledungsrätten. Visserligen är en senare kompetensutvidgning även med denna utgångspunkt icke otänkbar, men det torde vara minst lika sannolikt, att ursprunget är att söka på annat håll. Det är frestande att sätta det rättshistoriska förhållande, som här blivit påpekat, i samband med den av en svensk forskare, efter vad det synes på goda skäl, framlagda teorien, att det gamla Hedeby, varmed det danska Slesvig längre fram blivit sammanslaget »i begynnelsen varit en svensk anläggning med Birka som förebild».®® I den norska medeltidsrätten söker man förgäves efter andra skeppsdomstolar likartade med Bjarkeyjarrättens och dess fortsättning i de yngre farmannalagarna. Magnus Lagaböters landslag och stadslag omtala visserligen i landvärnsbalkarna en ledungsskeppets skiparastefna; men den framträder icke som bärare av en allomfattande judiciell myndighet hos ett slutet rättssamfund. Den är det utskrivna ledungsmanskapets sammankomst, vid vilken män och utrustning mönstras av styremannen. L III 9.®° Nv skal styrimaÖr boö upp skera pa er skip skal vtt setia oc stefna sua uiba monnum til sem hann ser at parf — — — Sua skal hann oc gera nefndar monnum eindaga ner peir skolu til skips koma oc eiga pa skipara stefnu oc skoöe nefnd oc uapn oc kl<£Öe manna. Nu er nokor uapn vantar, pa se par uapn tekin meÖ styrimanz raÖe sem hann ser at bezt gegnir oc abyrgizt sa cr hefir eptir lagum. Vidare är skiparastefna den form under vilken styremannen i ett särskilt fall — bestraffning av fri man som tagit tjänst som kock och vanskött sin syssla — samverkar med besättningen vid utövningen av sin disciplinära myndighet ombord.®^ L III 10.®^ Nu ef frials maÖr gengr i matgerÖ a skipi oc misfer hann meÖ matargerb. pa segi styrimanni til oc eigi hann skipara stefno oc refsi hann meb skynsamra manna rabe. sua at huarke liote hann lemstrar sar ne bana af. pui at styrimabr skal mestu raba innan borbz a hueriu skipi. Se kap. 3, Ledungsfjärdingar. Slesvigs äldsta stadsr., 60 (GDL, 5, s. 321): Item, qvicunqve jurtum in navi fecerit, in insulam inhabitatam ponatur cum cibariis trium dierum cum ferro qvoqve igneo & cauterio o: tunder & aldiarn. S. Lindquist, Hedeby och Birka (Fornvännen 1926, s. 1 ff.), Slesvig och Birka (samma årg., s. 245 ff.), Birkamynten (samma årg., s. 307 ff.). ®o NGL, 2, s. 40. Jfr Bl III 10 (NGL, 2, s. 205). ®i NGL, 2, s. 41. Jfr Bl III 11 (NGL, 2, s. 206). 88 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=