45 »ute på (öppna) havet».®^ Med »vård och vaka» menas här tydligen den vakthållning mot faran av fientliga angrepp, som med vissa mellanrum var anordnad på lämpliga punkter å själva kusten och därutanför liggande öar. Saken är från Sverige (varöhald) och Norge {varÖhald, vita vqrdr) ganska väl känd genom lagstadganden och andra källor®^ och även från Danmark synas vissa spår vara bevarade av en liknande organisation, vars tillvaro även där i alla händelser a priori kan förutsättas. Antages nu formeln »i vård och i vaka» vara ett ursprungligt alternativ, avsett att angiva samma tidpunkt för skeppsjurisdiktionens inträde, måste denna formel åsyfta vakthållningen ombord å skeppet.®^ Denna vakttjänst till sjöss känna vi icke direkt genom andra svenska stadganden; däremot behandlas den i de norska stadsrätterna tämligen ingående på några ställen, som troligen äro av svenskt ursprung, varjämte strödda antydningar om saken förekomma i annan västnordisk litteratur och en medelbart dithörande term synes vara bevarad från Danmark, kanske även från östergötland.®® Den sakliga innebörden av att formlerna »utomvård och vaka» och »i vård och i vaka» i rodarätten kunnat träda i varandras ställe måste under förutsättning av deras likvärdighet vara den, att den regelbundet anordnade vakttjänstgöringen ombord trätt i verksamhet i samma ögonblick, somskeppet lämnat kustens bevakningslinje bakomsig. Möjligen kan det nu förefalla, som om Uplandslagens och Södermannalagens bestämmelser om inträdet av ledungsskeppets jurisdiktion med hänsyn till »vård och vaka» skulle försvåra antagandet, att det västmänländska stadgandets jurisdiktionsgräns vid Stockholm härrör från ledungsväsendet. Stockholm är onekligen en ö, »som andra öar ligga utanföre»; enligt Södermannalagens terminologi ligger holmen alltså otvivelaktigt »inom vård och vaka», och att så verkligen varit fallet, bekräftas av ortnamn sådana som Vaxön och Vaxholm, vilka med allt skäl kunna sättas i samband med den militära kustbevakning, som närmare omtalas i 63 Hppi haldx. hwat pe lik xru flcre. tellr fccrri. bötis a mxj) enni bot. ai a bot höghri wxrx. ten fiuratighi markter. Uplandslagens stadgande är, som synes, mera kortfattat; distinktionen mellan de olika fallen är här endast antydd i begreppet »öar, som andra öar äro utanföre». BjR 19 pr. Hittir mapar rak a hazvi vti. vtan warp oc waku. hawi halwx fynd. hittir innxn warp oc waku. hawi pripiwng af. hittir a hafs butnum porf wipxr sokn teller ostbyttu hawi halft. Hittir mapter goz til lanz driwit swa at wapa ma til. hawi fyarpung. hittir a pirro lande, oc fyterpung. UL KgB XII §§ 1, 2, SL KgB XII §§ 2, 3, HL KgB IX pr; G 311, F V 1, L III 4, B III 4 (NGL, 1, s. 102, 177, 2, s. 36 f., 201 f.), Fagrskinna, k. 11, ed. F. Jonsson, s. 35, Heimskringla, S. Häk. gööa, k. 20, ed. F. Jonsson, 1, s. 198 f. 63 Så uppfattas formelns betydelse av Schlyter, UL Gloss., s. 423, Ordb., s. 693. Se nedan mitt arbete Worthteld, s. 175 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=