29 halzt ^er. pat a wara halfwu dyrra at botum an pat hema giörs. ok halw laghra at epum ok witnnm. Nu warpar pan sandar at giarning. pa botes sak pre pripiunga. takar en lot styriman. annan malseghandin. pripia hassatar allir. warpar par man drapin allr huggin fullum sarum. par aghar kunungar fiuratighi markar fore frip brut sin. Nu kan patta satas, fyrr an per hem koma. ok kan sipan pat mal delas, pa a han pat wita. sat ok böt map styrimanni sinum. ok hassatum sax. warpar pat ai sat. fyrr an per hem koma. standi pa fore map lanzlaghum. allr lagha botum. SmL KgB XI pr. Comber skip vtan warp oc wacu. pa wari pet i fullum ropa rat. Stial man a skipi minna an half mark, bote III. marker til praskiptis. I. styremanni. andra malseghanda. pripia hasatum allum. Stial half mark eller mera böte IX. marker til praskiptis sum sagt ar. Slar man annan eller sarghar. warin pa a comor gilla at markum VI. Synis hwarte blat eller blopoct. wari bardaghe gilder at .III. markum. Warper manni with oc ar ei sander at. wari sic meb .VI. mannum. primframman segl. oc prim aptan. Satta pe passin mall mapan pe vti aru metS skipara witnum sex oc styrimanz. warin saclosir pa pe hem coma. Sattes pe ei fyr. bötin pa sac eptir lanzlaghum hema. warper man hoggin fullum sarum eller döpum drapin. man kununger ar vti eller hans fult vm buÖ. par bötis kunungi firi frip brutit .XL. marker. Geirninga pera liggin i gildi sinu a halw dyrra an pa pet hema wari giort. skiptin pe bot. styriman. malseghande oc hasater aller. Ledungsskeppets jurisdiktion, sådan den framträder i Uplandslagen och Södermannalagen kännetecknas somjurisdiktion under förhöjd frid, straffrättsligt genom de fördubblade bötessatserna och tillvaron av en särskild tilläggsbot i vissa fall, processrättsligt genom eljest krävda bevismedels nedsättning till hälften. Att såväl bötesstegringen som bevisminskningen gäller alla under skeppsjurisdiktionen fallande mål, är i Uplandslagen fullt tydligt. Södermannalagens stadgande erbjuder i sin mindre systematiska avfattning större svårigheter för tolkningen. Regeln om bötesstegringen ansluter sig här formellt närmast till den särskilda bestämmelse om dråp och fullsårshugg, som stadgar kunglig ensaksbot i dessa fall. I fråga om stöld, slag och sår angivas i stället de särskilda bötesbeloppen. Regeln om bevisminskningen är över huvud taget icke i principiell form uttalad. Vid specialbestämmelser om dråp och fullsårshugg gives ingen bevisregel; däremot föreskrives i stadgandets tidigare, om stöld, slag och sår handlande del edgärdsmännens antal och fördelning på olika delar av manskapsförläggningen ombord. Jämföras specialbestämmelserna rörande dessa brott med den södermanländska landsrättens bestämmelser, göras följande iakttagelser. Straffbestämmelserna under full rodarrätt synas först och främst visa, att särskild hänsyn ej är tagen till det fall, att tjuven tagits å bar gärning. I detta fall står det nämligen enligt landsrätt målsäganden fritt att, sedan tjuven blivit tingförd, endera i mån av det stulnas värde å honom verk-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=