370 Även om vi räkna med den mindre sannolika möjligheten att Alfheimar ej från början betecknat någon särskild bygd utan uppstått som en sammanfattande beteckning på Vingulmark, Ranrike och ett område vid Götälven först sedan de kommit att tillsammans bilda ett politiskt helt, synes det föga troligt, att Ranrike varit den ursprungliga kärna, kring vilken riket bildats. Man skulle i så fall knappast vänta sig att finna Ranrike ersatt av ett annat namn på den utvidgade statsbildningen. Källorna avgiva här ett tystnadens vittnesbörd, som trots vanskligheten av slutsatser e silentio icke bör helt förbigås. Namnet Ranrike, som med stöd av JorDANES kan följas tillbaka åtminstone till 500-talet, tyder ovillkorligen på att i dessa trakter redan före denna tid en verklig statsbildning, ett rike, kommit till stånd. Det är då anmärkningsvärt, att den sagohistoriska traditionen icke bevarat det ringaste minne av ett självständigt Ranrike. Snart sagt i varje liten norsk bygd känner den isländska litteraturen annars småkonungar, vilkas släktförbindelser och övriga öden mer eller mindre utförligt omtalas; men om konungar i Ranrike faller icke ett ord. Man har svårt att häri sen en ren tillfällighet; den förklaringen ligger närmare, att ränernas rike så tidigt gått upp i en större enhet, att varje till dess särskilda tillvaro knutet historiskt minne slocknat, innan det ens i grumlad och förvanskad form hann uppfångas av den traditionsström, som på Island nådde skriftlig fixering. Folknamnet och landsnamnet själva — räner och Ranrike — ha levat kvar, men de möta oss hos Snorre och i spillrorna av hans källor först på ett skede, då deras framställning av händelseförloppet den statsbildning, vari området förut ingått, Alfheimarkungarnas rike, upphört att finnas till. Onekligen ligger häri en inre följdriktighet; det är naturligt att efter upplösningen av ett välde, som en tid sammanfört skilda bygder, de gamla landskapsnamnen och inbyggarbeteckningarna komma till användning. Hos Snorre användes, som redan framhållits, namnet Ranrike om hela kuststräckan från Svinesund i norr till Götälven i söder. Vi ha funnit att Svinesund med all sannolikhet av gammalt utgjort gräns mellan Ranrike och Vingulmark. Ursprungligheten av den södra gränsen, vid Älven, är mera tvivelaktig. Visserligen måste vi förutsätta den även i den äldsta fylkeslistan som ej känner något område söder om ränernas fylke. Men längre fram åsyfta namnen Ranriki och Ranrikissysla norra Bohuslän, Medan den södra delen, omfattande Inland, Orust, Tjörnoch övrigautanför liggande öar, möjligen även Lane härad heter Elfarsysla. Såsom administrativ organisation är denna indelning i tvänne sysslor jämförelsevis sen, men det är långtifrån uteslutet att den ansluter sig till förhållanden med gammal hävd. Tvärtom måste det av förut berörda allmänna bebyggelsehistoriska skäl anses ganska osannolikt, att Älven redan i äldsta tid utgjort en bygdegräns. I de varandra motsvarande namnen på tvenne fyrahäradstill
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=