368 När Halfdan svarte slagit kung Gandalfs söner och lägger under sig »hela Vingulmark», säges den överlevande av bröderna, Hake, ha flytt till Alfheimar."® I denna uppgift synes ligga en antydan att man tänkte sig det egentliga Alfheimar såsom fallande utanför Glommen-området. Samma intryck får man av andra drag. Kungadottern Alfhild medför halva Vingulmark i hemgift till Vestfoldskungen. Det tyder ej på att traditionen uppfattat Vingulmark som huvudbygden i Alfheimar. Längre fram lägger kung Alfgeir ånyo under sig hela Vingulmark men sätter sin son Gandalf att styra det. Själv tänkes han således ha sitt kungasäte i någon annan bygd otvivelaktigt längre söderut. Efter Halfdan svartes död angripes hans son Harald av Hake Gandalfsson, somfor it ofra umdali nqkkura ok cetlatii at koma d ovart Haraldi konungi', det tillägges, att Ganddlfr konungr sat i Lqndum meö her sinn, ok par ^stlaöi hann at flytjask yfir fjoröinn d Vestfoldd'^ Snorres senaste utgivare anser det säkert, att läsaren i Lqndum är den riktiga och att således här föreligger ett ortnamn Lqnd. Enligt hans åsikt åsyftas härmed bygden Land i de norska Upplanden kring älven Dokka och nordänden av sjön Rgnd (nu Randsfjorden), mellan Valdres och Hedemarken, norr om Hadaland. Ingen uppgift i sagotraditionen antyder emellertid att detta inlandsområde långt väster om Glommen och norr om Vestfold skulle hört till Alfheimar. Att det uppländska Land ej kan vara åsyftat framgår ju även därav, att Gandalf säges ämna därifrån begiva sig över fjorden till Vestfold. med fjorden måste väl här åsyftas Folden, den nuvarande Oslofjorden, då väl insjön Rgnd först i nyare tid kallats Randsfjorden. Härtill kommer, att bygdenamnet Land i Upplanden alltid är singularis; man skulle alltså här vänta sig i eller d Landi —vilket också förekommer i urkunder —ifall Snorre haft detta namn i tankarna. Huruvida uttrycket i lqndum verkligen innehåller ett ortnamn synes ganska ovisst; måhända har Snorre endast velat säga, att Gandalf satt kvar hemma i sitt land eller rike.®” Ett visst stöd får emellertid antagandet S. Halfd. sv., k. 4: . . . Eptir pat dreif lid til Halfdanar konungs, for hann pä at leita Gandalfssona ok hittusk ä eidi vid eyna ok berjask par; par fell Hijsingr ok Helsingr, en brodir peira, Haki, kom ä flotta. Eptir pat lagdi Halfdan konungr undir sik alla Vingulmork, en Haki blydi i Alfheima (Heimskr. Ed. F. Jonsson, 1, s. 90.) Har. s. ins harf. k 1. (Heimskr. anf. cd. 1, s. 98 f). Läsarten i Lpndum — även med stort L — som upptages av F. Jonsson, är Kringlas. Andra läsarter: at londom, ad laundum, i leyndum. Antydd genom en hänvisning: »At det her föreligger stedsnavnet Lond er slkkert, se Munchs Norges Bcskrivelsc 144, 145.» (Heimskr. anf. ed., 1, s. 99). Halfd. S. sv., k. 2: Halfdan lagdi undir sik potn, ok par sem Land heitir (Heimskr., anf. ed., 1, s. 88), NGN, 4: 2, s. 179, jfr Forord og Indi., s. 63. Jfr det vanliga uttrycket räda londum och vändningar sådana som de i följande citat förekommande: . . . sagde Gullharaldr at hann uillde pa setiazst at landi ok letta hernade (Flateyjarbök, 1, s. 81; jfr Fms, 1, s. 82); . . . herkonungar, peir er i viking väru.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=