353 kvädet. Häri finna vi Egill (ok Erlingr),^® Gauti, Styrr enn sterki, den sistnämnde i Hrokskvädet liksom i Bråvallalistan i omedelbar förbindelse med Stend® Man saknar således icke skäl att sätta även Bråvallalistans Sten från Vänern i samband med Halfssagans brödrapar Sten. Saxos Alf patre genitus, som i Sogubrot motsvaras av det sannolikt fördärvade Tolluson, har i så fall kommit på orätt plats, vilket ingalunda är någon omöjlighet i betraktande av de namnomkastningar, som uppenbarligen i många fall ägt rum i de olika redaktionerna av listan och varpå redan en jämförelse mellan de ovan anförda styckena lämnar ett par exempel. Ett hänförande av orden Alf patre genitus till Sten motiveras även därav, att någon Guti eller GuÖi Alfsson knappast annorstädes förekommer. Om Bråvallalistans Sten från Vänern verkligen hör ihop med Halfssagans båda Alfssöner, bekräftar han på en gång deras faders identitet med Alfheimareponymen och lokaliseringen av Alfheimar till landet kring Götälven mellan Vänern och havet; han bör i så fall vara identisk med Innsteinn. Ett visst skäl för Innsteins och Utsteins samband med Alfheimar ligger slutligen i vad som berättas om deras mödernesläkt. Vi ha i denna iakttagit de /7-allittererande namnen, Hqör, Hoddbroddr, Hrolfr, Hråmundr, Hdmundr, Haki, Hrokr, Hrotigeirr, Hroömarr. Det är måhända icke uteslutet, att något samband finnes mellan denna serie och de förut berörda, likaledes /7-allittererande namn, som hos Snorre och hans föregångare möta oss i Alfheimar-ättens sista släktled och bland vilka det visserligen i sagolitteraturen ej ovanliga namnet Haki återkommer. Kungaätten i Alfheimar utgör icke det enda fall, där från en dylik eponymhärstammar en hel ätt, i vars namn hans eget på olika sätt varierar. I Ynglingasagan finnas två andra exempel på samma företeelse. Ingjald illråde är gift med »Gauthild, dotter till konung Algauti, han var son till konung Gautrek den milde, son till Gaut, efter vilken Gautland är uppkallat». Spår av traditionen om detta götiska furstehus finnas även i andra källor. Olof Trätäljas hustru är Solveig eller Splva, dotter till Halfdan gulltann i Soleyjar. »Halfdan var son till Solve Solvarsson och dennes fader. Solvar, till Sglve den gamle, som först röjde Soleyjar». Dessutom nämnes en Sglve bror till Sglveig (Sglva) och alltså son till Halfdan Gulltann; hos honom uppfostras systersonen Halfdan hvitben. I skriften Af Uppl. kon. är stamträdet förkortat, så att denne siste Sglve identifieras med Sglve den gamle, er fyrstr ruddi Soleyjar. »Huersu Noregr bygtdst» känner också Solui konung, er fyrstr ruddi par sem nu heita Soleyiar, men ger honom sonen Gudröd, vars dotter Hild blir gift med Raum den gamle. K. 10, 5; str. 62 (anf. ed., s. 93, 125). K. 10, 7; str. 63 (anf. ed., s. 95, 125). K. 10, 7; str. 63 {Styrr cnn sterki / Steinar båt^ir / snarraSir menn / synir Gnnnlaöar. Så ändrat av Bugge från perg.-handskr;ns Styrr ok Steinar ! sterkir baöir etc.). 23 Bjärne 46
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=