340 Att namnet på en betydande bebyggelse skulle hämtats från den ur jordbrukssynpunkt i och för sig värdelösa alven, synes mindre sannolikt. Samma förklaring har emellertid föreslagits för några östnorska gårdsnamn Alvumeller Alvem: Alvumi Heli sn, Spydeberg hd, Smaalenenes amt (NGN 1, s. 69) —a Aluemmum (DN III 336) 1383, i Alfureimom (B. Eyst. Jordeb. s. 179). Alvumi Tune sn o. hd, Smaalenenes amt (NGN, 1, s. 297) —Alfueimer, i Alfuasimumm.fl. former (B. Eyst. Jordeb. s. 210, 266, 490, 493, 496, 497); Alvumi Kråkstad sn o. hd, Akershus amt (NGN, 2, s. 33) —Alfuarimom (DN, 5, 193) 1365; Alvemi Sandeherred, Jarlsb. o. Larviks amt (NGN, 6, s. 284) —Alvem (DN, 4, 139, s. 130 f.) 1319—1320 (dateringen grundad på sannolikhetsskäl; urkunden endast känd genom ett danskt utdrag av 1555). Namnet är, såsom påpekats av L. Berg (Sandeherred. En Bygdebok. [1918.], s. 522, jfr s. 70, 554), säkerligen identiskt med: / Aulivm (B. Eyst. Jordeb. s. 195.). I båda källorna uppräknas i samma ordning och med samma jordvärdetal till hospitalet vid Laurentiuskyrkan i Tunsberg hörande gårdar i Sande socken (Sandeherred), till sist: Alvem xij avre boll (DN, 4, 139); J Aulwm xij auras bool (B. Eyst. Jordeb.). Det är således oriktigt, när man i NGN, 6, s. 274, 284 hänfört de båda namnformerna till olika gårdar, av vilka den ena skulle vara det nuvarande Auve, den andra försvunnen. Att på det sena danska transsumtets skrivning Alvembygga antagandet av ett urspr. ''‘'Alf(h)eimr (så både NGN, 6, s. 284 och Berg, a.a., s. 522) synes icke tillrådligt. Ehuru återgående på en äldre urkund kan avskriften av 1555 ej äga vitsord framför den kyrkliga jordeboken från slutet av 1300-talet. Dennas formJ Aulivm talar bestämt emot att här skulle föreligga ett Alfhem-nzmn eller över huvud taget ett ^ew-namn. Var sig au är tecken för diftong eller för «-omljud av a, låter första stavelsens vokal icke förklara sig med utgångspunkt i ett '‘'Alfheimr. Vidare uppträda /7em-namnen i jordeboken genomgående i osynkoperade former, i regeln med diftong {ei eller lei). De säkra ^///;em-namnen skrivas Alfueimer (s. 266, 3 ggr), Alfuaeimer (s. 266), Aluaeima (s. 497, 2 ggr), j Alfueimum (s. 210, 495), ; Alfuceimom, (s. 490, 497). Med hänsyn till dessa förhållanden torde ifrågavarande namn i Sandeherred med all sannolikhet böra utmönstras ur förteckningen över Alfhem-n^ivan. Vilket namn somi verkligheten ligger bakomde båda formerna ; Aulwm, Alvem är här av underordnat intresse och låter sig för övrigt näppeligen avgöras. I. Undset har i registret till B. Eyst. Jordeb., sid. 641 gissningsvis återfört den förra formen på en nom. Aulir och även ifrågasatt namnets identitet med det nuvarande gårdsnamnet Auve i Sandeherred. Sistnämnda (s. 119, 120, 179, 493, 495, 497), j Alucsimom -um
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=