338 kunnat bliva mindre livskraftig efter områdets förening med Västergötland, som ju till hela sin huvuddel i förhållande till älven låg längre in än Utlanden, medan däremot sistnämnda beteckning kunde associeras med de fyra mynningshäradenas egenskaper av Västergötlands yttersta bygd i väster och mot havet under historisk tid. Namnkorrespondensen Inland-Utland synes alltså snarast häntyda på ett skede, då dessa häradsgrupper utgjorde en enhet utanför Västergötland. Det är ju tänkbart, att de då tillhört en större statsbildning i det gamla Viken; det kunde måhända synas ligga närmast till hands att i så fall tänka på de av Jordanes omnämnda ragnaricii, vilkas namn fortlevat i det senare Ranriki. Tydligt är emellertid, att även inom en dylik större enhet bör ha bestått en särskilt nära förbindelse just mellan Inland och Utland vid tiden för namnens uppkomst. Mest tilltalande vore kanske därför den möjligheten, att älvområdet på ifrågavarande tid utgjort en enhet för sig, skild från såväl det egentliga Västergötland som Ranrike; vi skulle i så fall här även politiskt ha framför oss en påtaglig analogi till det gamla Prondheimr med dess utåt slutna enhet kring fjorden. Vissa skäl tala emellertid för att även området närmast öster om älven bör hänföras till denna ifrågasatta förhistoriska statsbildning. Det geografiska sammanhanget inom denna blir uppenbart fastare, om älven ända från utflödet ur Vänern och framtill mynningenutgjort en axel genommitten av området. Väne, Flundre, Björke och Ale härad bilda en grupp, som genom sitt fyrtal osökt låter sig sammanställas med Inland och Utlanden. Att dessa fyra härad på Västgötalagens tid tillsammans bilda ett bo (Hola:sio), tyder måhända på en gammal inre enhet dem emellan. Liksom en skarp dialektgräns mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska mål går omedelbart norr om Inland, löper en liknande dialektgräns mellan häradena närmast öster om älven och bygdemålen i det övriga Västergötland. Även geografiskt är området rätt tydligt avgränsat (i norr Hälleberg och Hunneberg, söderut en rad större sjöar, Anten, Mjörn m. fl., däremellan skogssträckningar). För Inland och Utland torde ett gemensamt centrum kunna påvisas i det gamla Konungahälla i Foxahärad (Inlands Södre) vid Nordre älv, ej långt från dess utgrening ur Götälven. Under förutsättning, att även de fyra häraderna på andra sidan älven mellan Vänern och Utland en gång hört tillsammans med de båda övriga fyrahäradsgrupperna, synes ännu en gammal huvudort för hela älvområdet vara skönjbar. Gamla Lödöses uppkomst som betydande handelsplats och stad faller måhända i tiden efter Konungahällas förstöring genom venderna år 1135. Men det är ej omöjligt, att platsen för den nya handelsorten blivit vald med hänsyn till förhållanden, som redan långt tidigare skänkt den särskild betydelse. I närheten finner man ortnamnet Tingberg »vid en bergshöjd, som säker-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=