337 de varandra motsatta beteckningarna Vtproendir och Innproendir, utan or Pråndheimi och innan or Prdndheimi. Att dessa beteckningar stå i ursprunglig inbördes korrespondens är väl otvivelaktigt. Märkligt nog har man här samma motsättning mellan fyra yttre och fyra inre områden som i fråga om Utland och Inland. Vad som i Tröndelagen avses med beteckningarna ut(an) och inn(an) blir utan vidare klart genom en blick på kartbilden; det är läget i förhållande till fjorden, intröndernas fyra fylken kring dess innersta del och uttröndernas fyra längre ut mot mynningen. På liknande sätt gruppera sig Utlanden och Inlanden i förhållande till Götälven, de förra kring mynningen, de senare vid det övre loppet och alltså från utloppet sett längre in. Det är alltså förhållandet till älvens huvudfåra, som varit avgörande för namngivningen; på den norra mynningsarmen synes man ej ha tänkt. Analogien kan ej anses rubbad av att Inland helt och hållet faller på älvens ena sida; detsamma gäller ju med undantag för en mindre del av Strindafylke omde fyra uttröndska fylkena i deras förhållande till fjorden. Omöjligt är för övrigt icke att beteckningen Inland en gång kan ha gällt ett område även på andra sidan älven. Jämförelsen med Tröndelagen frestar till ännu en slutsats. Utprcendir och Innproendir, utan och innan or Pråndheimi beteckna motsättningar inom ett sammanhängande rättsligt och politiskt helt. Det är måhända sannolikast, att namnen Inland och Utland gå tillbaka till en tid, då de båda häradsgrupperna icke tillhörde skilda statsområden. En dylik namngivning får knappast en tillräcklig förklaring ur den blotta geografiska motsättningen med hänsyn till älven utan tyder på en högre enhet, för vilken älven haft den betydelse, att en gruppering av huvuddelarna efter läget vid denna föll sig naturligt. En forskare, som iakttagit denna sannolika konsekvens av namnens inbördes motsvarighet, har ansett sig böra tolka den så, »att Inland, äfven så väl som Utland, ursprungligen blifvit befolkat af västgötar, och sålunda hört till Sverige på en tid, då den nordligare delen af Bohuslän, den fordomså kallade Viken . . . ännu hörde till Norge».Då namnen Inland och Utland sannolikt åsyfta läget i förhållande till Götälven, skulle man emellertid, under förutsättning att de uppkommit inomVästergötland, vänta sig att finna beteckningen Inland även för området närmast öster om älven norr om Utlanden; den vore ju här lika motiverad som på älvens västra sida. Alöjligt är ju att en sådan beteckning en gång funnits, men omden från början uppstått inomVästergötland, blir dess försvinnande svårförklarligt. Om däremot namnen ej ursprungligen äro västgötska, förstår man lättare att beteckningen Inland ScHLYTER, Juridiska avhandlingar, 2, s. 42. S. antager (s. 43), att det var i samband med den bekanta gränsregleringen på Emund Slemmes tid, som »de tidligtvis ursprungligen till Västergötland hörande Inlanden» blevo skilda från Sverige. Jfr. även a.a., r’, s. 54 n. 22 Iljärne
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=