En hyllningsgärd till C. G. Malmströms sjuttiofemårsdag från Historiska seminariet i Upsala inleddes av dess grundläggare och dåvarande föreståndare med en innehållsdiger liten uppsats. Här göres några uttalanden omde i Vita Anskarii förekommande uppgifterna omsamfundsförhållandena i det hedniska Sverige, närmast i köpstaden Birka. Bl.a. beröres med några ord det »tält av lövverk», i vars skygd stadens kunglige pViefectus enligt en av helgonbiografiens mirakelskildringar, sådan denna i allmänhet har blivit uppfattad, håller ting med menigheten. »Måhända», tillägges det, »kan man i detta lövtält finna såväl en förklaring av det gemensamma nordiska namnet å dylika handelsplatser (’Björkö’) som en symbol av den där utövade kungliga domsrätten, om det får antagas, att tältets uppresande ursprungligen betecknade, att konungen där landade med sin ledungsflotta för att under sin särskilda frid skifta och försälja bytet efter en härfärd».^ Tanken om Björkönamnets härledning från björktältet och ställt i samband med den kungliga köpfriden, framställdes några år senare ånyo av en annan forskare,- som emellertid samtidigt antydde sitt tvivel i fråga om föregångarens förmodan om ett gammalt samband mellan »björkö» och ledung.^ Att denna förmodan blott skulle ha varit ett löst hugskott utan allt stöd i historiska källor synes dock, med kännedom om upphovsmannens allvarliga uppfattning av det vetenskapliga arbetets ansvar, redan a priori föga sannolikt. Inledningen till Bjärköarätt och ledungsrätt samt början av Kap. 1, Skeppsdomstolen, har varit föremål för omarbetning av Erland Hjärne under sommaren 1953. Denna omarbetning, som sträcker sig fram till lagtexten UL KgB XI § 1 ä sid. 28 ligger till grund för denna utgåva. ‘ H. Hjärne, Kyrkliga inflytelser inom Sveriges äldre statsrätt (Bidr. t. Sveriges mcdeltidshist. tillegn. C. G. Malmström [Ups. 1902] 1.), s. 4 n. 1. Riktigheten av den tolkning av Rimberts framställning {Vita Anskarii, rec. G. Waitz [1884], p. 40), som den anförda hypotesen om ursprunget till namnet Björkö förutsätter, har blivit bestridd av S. Lindquist (se A. Schuck, Studier rör. d. sv. stadsväsendets uppk. [1926], jfr Rimbert, Ansgars levnad, övers, av G. Rudberg [1926], s. 88, 156 f., n. 68). Pä denna tolkningsfråga finnes här ej anledning att ingå. Betydelse för den följande undersökningen har endast den i förening med nämnda hypotes framkomna men i realiteten därav oberoende åsikten om björköinstitutionens uppkomst i anslutning till ledungsväsendet. - H. Schuck, Birka (Inbjudningsskrift Ups. 1910), s. 27 f. ^ A.a., s. 28: »Att ledungsflottans byte skulle hafva fördelats på dessa björköar, kan så vidt jag vet, ej styrkas med någon uppgift.» Uttalandet hänför sig närmast till »björköarna» i Finska viken, vid Norrtälje, Konungahälla, Tunsberg och [iråndarnes.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=