335 vi en annan grupp av fyra härad, begränsad av Nordre älv i söder, Hakefjorden och Hafstensfjorden i väster och nordväst och sammanfattade under beteckningen Inland: Inlands Nordre (1430 och 1465 Grötsbacka skeppsreda). Inlands Södre (1430 Foxahxreth skeppsreda). Inlands Torpe (1410 och 1430 Thorpahserath) och Inlands Fräkne (1317 i Friknum) härad. I Kastelleklostrets i Kungälv jordebok av 1485 räknas till Inland socknar belägna inom Torpahärad, Grötsbacka och Foxahärad.^ I Fräkne synes klostret ej haft någon jordegendom, men att detta med det övriga Inland naturligt sammanhörande område ej från början skulle hört dit, torde knappast finnas skäl att antaga. Först från 1594 har man emellertid ett uttryckligt vittnesbörd, enligt vilket Inland omfattar samma fyra härad som nu.^® Omuppkomsten och innebörden av namnen Utland och Inland ha skilda meningar uttalats. Från ett håll har ifrågasatts, att de skulle vara av väsentligt olika ålder och givna från olika synpunkter.^^ Man har då menat, att namnet Utland är det äldre och att därmed betecknades, »till en början från svensk sida, de bygder av det gamla svenska väldet, som lågo längst ut mot Västerhavet». Namnet Inland skulle »sedermera skapats såsom motsats, utan tvivel då från norsk sida». Därvid antages »den synpunkten varit ledande, att den som kom seglande från SV över havet upp mot Göta älv först träffade på Utlanden, särskilt Hisingen, och först då han seglade inomskärs nådde de andra bohuslänska bygderna». I samband med tillkomsten av beteckningen Inland skulle alltså enligt denna förklaring det äldre namnet Utland fått en ny innebörd, i det båda numera skulle tolkats från den utifrån havet kommande seglarens synpunkt. Då denna synpunkt ej antages vara ursprungligt gemensam för båda namnen, beror detta tydligen på åsikten om deras olika ålder. Att det t, v. äldsta belägget för Inland är väsentligt yngre än den tidigaste förekomsten av namnet Utlanden är dock intet tillräckligt stöd för denna åsikt. Än mindre har Magnus Eriksson och drottning Blanka omtala i sitt testamente av den 1 maj 1346 vart gopz vgleem i vtlandum, som vi hawum rtetlicx. hape med kap oc skipte. fanget af herrte Magnuse gudmarssyne (Sv. Dipl. 5, s. 562, nr 4069). Säkerligen åsyftas nuvarande Ugglum i Partilleds sn, Säfvedals hd. Godset skänktes till bekostande av mässor och ljus vid deras gravställe i Vadstena klosterkyrkas kor. ® Dipl. Norv., 14, s. 124 (nr 158). Bisk. Jens Nilssons visitatsböger og reiseoptegnelser 1574—1597. Udg. — — — ved Y. Nielsen (1885), s. 169 f.: »Forschnc Jörgen Erickssen, er fougit offver 4. skibrede. Det förste, kallis Faxeherritz skiprede . . . Det andet skiprede, heder Grösbacke skiprede, nordre skibrede . . . Det tredie er Fregne, som er it skibrede for sig sielff . . . Det fierde skibrede heder Hicrtim och Vestelandz skibrede. Och kallis disse 4 skiprede Indiand, al sammen.» Hj. Lindroth, Bohusläns härads- och sockennamn ( =Skrifter utg. av Inst. f. ortnamns- o. dialektforskn. v. Göteborgs högskola, 1), s. 23.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=