327 Det ord röpr, som föreligger i områdesnamnet Röprin, torde äldst ha haft neutralt genus och uppvisat någon av de ieur. ^ro-stammarnas karakteristiska betydelser, en instrumental, en instrumental-lokal, eller en objektiv {nomen acti) i förhållande till den handling, som betecknas av verbalstammen, vartill ordet är bildat: ’det varmed man ror’, ’rummet där det ros’ eller ’det som ros’. En ur någon av dessa synpunkter given beteckning för ’(rodd)skepp’ synes åtminstone någon gång kunna påvisas i fornvästnordisk litteratur. Här uppträder ett sannolikt neutralt substantiv rdÖr, gen. rdSrs, vid början av 1000-talet hos skalden Thord Säreksson i förbindelsen rodrs prqmr, ’skeppets kant’, ’reling’, kanske också på 1200-talet i den norska Konungsspegeln som förled i sammansättningen roÖrggltr, ’skeppsgalt’, ’ett slags rammanordning’. Ett till form och betydelse motsvarande fornsvenskt ord kan ha övergått till en term för ’skeppslag’ genom samma slags betydelseutveckling, som kan konstateras hos ordet skip, när det i Helsingelagen ibland står som synonym till skiplagh eller skipnöti, hos lat. navis, navigium, som i medeltidskällor från Danmark, sannolikt med bakgrund i forndanskt språkbruk, äro namn för ledungsdistriktet (skipan), slutligen hos fsv. hamna, fda. hafn^c, ’årband’, då dessa ord nyttjas om ledungsorganisationens lägsta territoriella enheter. Liksom senare skip och skiplagh {skipla:ghi, skipnöti) växla med varandra som synonymer, kan vid sidan av röpr i betydelsen ’skeppslag’ ha stått ett likaledes singulart, sammansatt röpslagh med samma betydelse. Det är dock icke säkert, att den sent uppträdande kollektivbenämningen Rodzlagen har sådant ursprung. Den kan också ha uppkommit som en sekundär kompromissform mellan Rodhen och det åtminstone i början av 1500-talet på övergång till egennamn stående skiplaghen. Röprin har enligt den här i korthet framtsällda åsikten som områdesnamn sin utgångspunkt i en äldsta, före skiplagh, om vart och ett av de genom klyvning av de längst mot havet framskjutna tredingarna uppkomna nya ledungsdistrikten, till åtskillnad från tredingarna nyttjad term röpr, n. sing. Somsammanfattande benämning för dessa nya ledungsdistrikt eller för särskilda grupper av dem har då Röprin ursprungligen varit en bestämd neutral pluralform och betytt helt enkelt ’skeppslagen’. Först längre fram, då grundordet röpr, n., ’skepp’, ’skeppslag’, hade blivit föråldrat och det inre sammanhanget inom området gjorde sig starkare förnimbart, har namnet börjat uppfattas som singularform, en företeelse med talrika paralleller (jfr Roslagen, Bergslagen', skären-, julen; distingen m.fl.). Att namnet Röp(r)in därvid fått maskulint i stället för snarast väntat feminint genus kan väl till sist verkligen bero på inflytande från den så när som på sista stavelsens kvantitetsfördelning (neutr. plur. liksom fem. sing, lång vokal +kort konsonant, mask. sing, kort vokal +lång konsonant)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=