326 Så skymtar bakom hundaret sveabygdernas äldsta samhällsskick, ättförfattningen. Redan på dess grundval måste en mera omfattande politisk enhet ha kommit till stånd, sannolikt under ett gentiliciskt och kanske tillika sakralt fattat konungadöme. Ty om det är riktigt, att ättargälden vittnar om de skilda bygdeenheternas bundenhet till en dem alla överordnad institution, måste det ha varit denna, konungadömet, som i sinom tid förmådde taga dem, snart omdanade till hundaren, i anspråk för en begynnande ledungsorganisation och som därigenom skapade nya maktmedel och rättsliga utgångspunkter för sin egen och själva statsbildningens fortsatta utveckling. Vad termen skeppslag beträffar, torde den fortskridande undersökningen ha varit ägnad att starkare stödja den förklaring, som till att börja med kastades framsom en abstrakt möjlighet utan närmare motivering. Skeppslag kallades, efter den funktion inom ledungsväsendet, för vars fyllande den tillkommit, den nybildade enheten inom den förut tredingsdelade bygden helt enkelt därför, att den väl, i likhet med de gamla tredingarna efter ledungspliktens införande, var rustningsdistrikt för ett skepp men, i olikhet med dessa, just såsom senare tillkommen fjärde enhet icke kunde kallas treding. En annan beteckning för var och en av dessa nya enheter, av högre ålder än skiplagh men i grunden med samma innebörd, torde dölja sig i det fornsvenska områdesnamn, som i bevarade källor sammanfattar dem gruppvis eller slutligen alla, med en i Tiundaland starkare, i Attundaland svagare utpräglad, i Uplandslagen utjämnad och starkt reducerad självständighet i förhållande till folklanden. Röprin (senare Ropiriy Rodhen m.fl. yngre former) har länge tolkats som redan från början identiskt med bestämda singularformen av den maskulina />«-stammen röper, gen. ropar, ’rodd’. Till denna tolkning ha knutits teorier om Roden som den svenska ledungsorganisationens egentliga kärna och om dess forntida utsträckning utefter hela eller nästan hela den svenska östersjökusten, kanske rent av även till de stora öarna i Östersjön och till Finland. Mot dessa meningar tala både språkliga och sakliga skäl. Språkvetenskapen har redan för länge sedan påvisat sannolikheten av att områdesnamnet Röprin ursprungligen hör till en pra-(\eur. rro-)stam röpr, gen. röprs, vars betydelse måste vara en annan än />«-stammens. Inga historiska skäl tala för att Roden med sina skeppslag ur ledungsväsendets synpunkt någonsin skulle ha framstått som ett »roddens land» i högre grad än folklanden med sina skeppsrustande hundaren. Inga spår av ett område med namnet Roden kunna påvisas utanför kusterna av Tiundaland och Attundaland. Vad som har ansetts tyda på något sådant visar sig vidnärmare granskning äga annan innebörd.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=